Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pliocen-perioden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Likasom för att täfla med dessa jättelika däggdjur lefde
derjemte en stor mängd reptilier på fastlanden, ehuru denna
djurklass numera icke spelade samma vigtiga roll, som under
sekundär-tiden.
Af alla reptilier, som tillhöra pliocen-perioden, är det
blott en, hvarmed vi skola sysselsätta oss, nemligen
Salamandern. Nutidens Salamandrar äro grodartade amfibier med
naken hud, hvilka knappt uppnå en längd af halfannan fot;
tertiär-tidens Salamander hade deremot en ansenlig storlek.
Fyndet af denna fossila Salamander har riktat geologiens
historia med ett ganska pikant blad, hvilket vi icke vilja
undanhålla våra läsare. Denna reptils skelett ansågs nemligen
länge tillhöra en menniska, som fallit ett offer för syndafloden
(homo diluvii testis), och det erfordrades alla möjliga
bemödanden af Camper och Cuvier, för att ur allmänhetens och de
lärdes hufvuden borttaga denna inbillning.
På Rhenflodens högra strand icke långt från Kostnitz,
litet ofvanför Stein och nära byn Oeningen i Schweitz, finnas
vackra kalkstensbrott. På grund af sina olikartade produkter
hafva dessa stenbrott, som tillhöra tertiär-formationen, flera
gånger blifvit beskrifna af naturforskare, bland andra äfven af
Horace de Saussure, i tredje delen af hans Resor i Alperna.
År 1725 påträffade man i dessa stenbrott, inuti ett stenblock,
ett synnerligt väl bibehållet skelett. Scheuchzer, den
berömde Schweitziske naturforskaren, som med sina
vetenskapliga studier förenade en theologs verksamhet, tillkallades
för att yttra sig rörande detta minnesmärke från flydda tider.
Han trodde sig deri igenkänna ett menniskoskelett, och hans
öfvertygelse i detta afseende utvecklade sig snart till en verklig
enthusiasm. År 1726 lemnade han i Philosophical transactions
of London en beskrifning på dessa fossila qvarlefvor, och år
1731 gjorde han dem till ämne för en särskild afhandling,
som hade titeln: Homo diluvii testis (Menniskan, som
bevittnat syndafloden). Denna afhandling åtföljdes af ett
trädsnitt, hvilket föreställde <i>menniskan, som bevittnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
