Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
Den quartära epoken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunna huru länge som helst bevara kött och fisk, om man
inneslöte dem mellan islager. Just detta var händelsen med
den Mammuth, som Gabriel Sarytschew upptäckte i floden
Alasöias is, och som blifvit blottad genom strömmens
inverkan. Vattnet hade nemligen urgräft en del af strandbrädden
och lösgjort den från ismassan, hvari den ofantliga
Pachydermen sedan årtusenden befann sig fängslad, stående nästan
upprätt på sina fyra fötter. Den fullkomligt oskadade
kroppen hade ännu allt sitt kött och hela huden i behåll; från
den sednare hängde fläcktals långa hår.
Den ryske naturforskaren Adams gjorde, år 1806, ett lika
utomordentligt fynd. Vi låna berättelsen om denna händelse
ur Petersburger Akademiens Commentarii:
»År 1799 varseblef en tungusisk fiskare vid ishafvets strand, nära
Lenaflodens utlopp, midt ibland isstyckena en oformlig massa, hvars
närmare beskaffenhet han ej kunde utröna. Följande året fann han samma
massa något mer isfri, men utan att han ännu kunde inse, hvaraf hon
bestod. Först vid slutet af den derpå följande sommaren hade djurets
hela ena sida och den ena beten fullständigt befriats från sin
isbetäckning. Men icke förrän på femte året, då isen smälte fortare än vanligt,
strandade den ofantliga massan på en sandbank vid kusten. I Mars
månad år 1804 bortförde fiskaren de begge betarne, hvilka han försålde mot
en summa af femtio rubler. Vid samma tillfälle gjordes en grof
teckning öfver djuret.
»Det var först två år sednare, således på sjunde året efter den första
upptäckten, som Adams, ledamot af Akademien i Petersburg och Professor
i Moskwa, resande med grefve Golovkin, hvilken var sänd på en
beskickning från Ryssland till Kina, i Iakoutsk fick underrättelse om det gjorda
fyndet och begaf sig till platsen. Der fann han djuret redan illa
stympadt. Jakuterna i trakten hade borthuggit köttet till föda åt sina
hundar. Äfven hade vilddjur hjelpt till att förtära det. Emellertid befanns
skelettet ännu oskadadt, med undantag af den ena framfoten, som
saknades. Ryggraden, en knäskål, bäckenet och tre af extremiteterna
sammanhöllos ännu af sina ligamenter och en del af huden. Den felande
knäskålen återfanns ett stycke derifrån. Hufvudet var betäckt af fasttorkad
hud. Det ena örat, som bibehållit sig i godt skick, var försedt med en
tageltofs; ögonstenarne kunde ännu urskiljas. Hjernan fanns qvar i
hufvudskålen, men var hoptorkad; underläppen var söndergnagen och
öfverläppen förstörd, så att kindtänderna blefvo synliga. Halsen pryddes af
en lång mahn. Huden var betäckt med svarta tagel och rödaktig ull;
den del af huden, som ännu fanns i behåll, var så tung, att den endast
med stor svårighet kunde bäras af tio personer. Man framdrog, enligt
Adams’ uppgift, ur den fuktiga marken mer än trettio skålpund ull och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
