Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diluvial-perioden i Europa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Rhinoceros) träffas här endast undantagsvis och alltid i
ringa mängd. Ur Gailenreuther-grottan har man framskaffat
mer än tusen skeletter, hvaraf 800 tillhöra den stora formen
af Ursus spelæus och 80 den mindre, men 200 äro af
Hyenor, Vargar, Lejon och Järfvar. I Kirkdale-grottan har man
funnit qvarlefvorna af vid pass 300 hyenor i olika åldrar.
Dessutom har man der upptäckt ben efter varg, hare,
vattensork samt efter foglar, blandade med några större växtätande
djurs. Buckland anmärkte, att de öfriga benen, men icke
hyenornas, voro gnagna; äfven upptäckte han talrika
koprolither efter hyenor, samt spår, som antydde att dylika djur
ofta passerat grottans ingång.
Buckland slöt häraf, att blott hyenor hade bebott denna
tillflygtsort och att de till uppehälle åt sig i grottorna
hopsläpat kropparne af de växtätande djur, hvilkas qvarlefvor
man der finner. Anmärkas måste emellertid att den engelske
geologens slutsats icke är tillämplig på alla dylika fall. I de
flesta bengrottor äro nemligen däggdjursbenen sönderbrutna
och slitna genom långvarig rullning, samt ändtligen medelst
ett och samma slamm hopkittade med hvarandra och med
skärfvor af den närmaste traktens bergarter. Midt ibland
hyenornas ben finner man icke allenast ben af fredliga
växtätande djur utan ock af lejon och björnar. Alla dessa
omständigheter synas bevisa, att de benqvarlefvor, som uppfylla
grottorna, blifvit huller om buller ditförda af häftigt
strömmande vattenflöden. Bergrottorna äro oftast belägna mot
slätterna vid ingången till en dal, således vid en höjd, som
aldrig öfverstiger gränserna för en öfversvämning. Det är
derföre sannolikt, att djuren i de flesta fall blifvit öfverraskade
och dränkta af ett våldsamt och plötsligt vattenflödes böljor,
samt af dem bortryckta och inpressade i de hålor, som vattnet
under sin framfart öfver jorden mötte. Derföre hafva deras
ben blifvit begrafna i sådant slamm, som plägar afsätta sig
ur öfversvämmande vatten.
För fullständighetens skull böra vi meddela ännu ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
