Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glacial-perioden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
geologisk mening) sträckt sig utöfver oändligt vidsträcktare
områden. Vi vilja till exempel välja Alpernas glacierer, och visa,
att glaciererna i Schweitz och Savoyen icke alltid hafva varit
inskränkta till sina nuvarande gränser, att de äro snart sagdt
blott miniatUrbilder af förgångna tiders jättestora glacierer,
samt att de engång utbredde sig öfver alla de stora slättland,
som gränsa intill Alpkedjans fot.
För att kunna framlägga bevisen härpå, måste vi
förutskicka några betraktelser rörande nutidens glacierer, sättet för
deras uppkomst och några för dem egendomliga fenomen.
Den snö, som under årets lopp faller på bergen, smälter
icke, utan bibehåller sin fasta form, om bergens höjd
öfverstiger 10000 fot. Sedan denna snö hopat sig till betydligt
djupa massor i dalar eller fördjupningar, hårdnar den och i
följd dels af det tryck, som dess egen tyngd utöfvar, dels
derigenom att något vatten från de öfversta lagren, hvilkas yta
någongång upptinar, genomtränger hela den undre massan,
ombildas snön efterhand till en kristallinisk massa af kornig
beskaffenhet, hvilken de schweitziska naturforskarne beteckna
med namnet Firn. Vexlande upptining och tillfrysning,
orsakade af dagens värme och nattens köld, lufts och vattens
inträngande i alla små tomrum förvandla derefter denna Firn
till en homogen och himmelsblå is, uppfylld af oräkneliga små
luftblåsor; detta är hvad man förr plägade kalla blåsig is.
Slutligen, då dessa massor fullständigt sammanfrysa, intagas
blåsornas rum af vatten, och nu är isbildningen fullbordad:
isen är tät och företer dessa sköna skiftningar i azurblått,
hvilka fremlingen, som genomströfvar de storartade glaciererna
i Schweitz och Savoyen, icke tröttnar att beundra.
Sådant är glacierernas ursprung i Alperna, sådant det
sätt, hvarpå de bilda sig, dessa ismassor, hvilkas fot stundom
gränsar intill stora byar, såsom vid Chamonix i Savoyen,
Cormayeur i Piémont, Grindelwald i Schweitz.
En vigtig och egendomlig omständighet är, att glaciererna
i samma rigtning som deras lutning ega en skridande rörelse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
