Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glacial-perioden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Denna region begränsas utefter hela sin omkrets af ett 2 till 5
grader bredt bälte, inom hvars område man finner flyttblock från
Skandinavien; detta bälte omfattar mellersta delen af europeiska Byssland, jemte
Polen, en del af Preussen och af Danmark, samt försvinner i Holland i
närheten af Zuyderzee; det vidrör äfven Englands sydliga del och man
finner en liten flik deraf i Frankrike invid engelska kanalen.
»Mellersta Europas forntida glacierer tillhörde först och främst den
väldiga Alpkedjan. Åt vester och norr sträckte de sig utefter Rhônes
floddal till Lyon, och följde Jurakedjan nära förbi Basel, öfvertäckte
Bodensjön och utbredde sig derifrån i Bayern och Österrike. På Alpernas södra
sluttning gingo de kring Adriatiska hafvets öfre ända, nära förbi Udine,
betäckte Peschiera, Solferino, Como, Varese och Ivrea, samt sträckte sig
till grannskapet af Turin, hvarefter de upphörde i Stura-dalen, nära passet
Tende.
»I Pyrenéerna hafva glaciererna fordom uppfyllt alla hufvuddalar,
såväl åt franska som spanska sidan, isynnerhet de mest centrala, såsom
Lucnon-, Aure-, Baréges-, Cauterets-, Ossau-dalarne m. fl. I Cantabriska
bergskedjan, som är en fortsättning af Pyreneerna, har man likaledes funnit
märken efter fordna glacierer.
»I Vogeserna och Schwarzwald hafva de betäckt hela dessa
bergstrakters södra del. I Vogeserna äro spåren efter dem märkbarast i
Saint-Amarin-, Giromagny-, Munster- och Mosel-dalarne m. fl.
»I Karpatherna och på Kaukasus har man äfve’nledes funnit spår
efter ganska vidsträckta fordna glacierer.
»På Sierra Nevada i södra Spanien, som äro berg af mer än 11,500
fots höjd, hafva dalarne, som sänka sig från Picacho do Veleta och från
Mulhacen, under quartära epoken varit uppfyllda af glacierer.»
Det samma, som egt rum i vår hemisfer, har på ett ännu
mera storartadt sätt tilldragit sig i Amerika. Glaciererna
synas i denna verldsdel hafva haft en utbredning och en
storlek, vida öfverlägsna de europeiskas.
För att förklara detta istäckes tillvaro öfver nu för tiden
blomstrande länder, behöfver man emellertid icke taga sin
tillflykt till hypothesen om en utomordentlig köld. En
medeltemperaturens nedsättning med några grader har kunnat vara
tillräcklig att åstadkomma denna allmänna verkan. Härom
yttrar sig Ch. Martins på följande sätt:
»Genèves medeltemperatur är 9°,5. På de omgifvande bergen
befinner sig snögränsen vid 8900 fots höjd öfver hafsytan. De stora
glaciererna i Chamonixdalen sträcka sig ned ända till 5100 fot under denna
gräns. Låtom oss nu antaga, att Genéves medeltemperatur sänkte sig
blott 4°, således blefve 5°,5. Då temperaturens aftagande vid större höjd
är 1° på 620 fot, så skulle snögränsen komma 2480 fot längre, ned och
följaktligen icke befinna sig mer än 6420 fot öfver hafsytan. Man torde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
