- Project Runeberg -  Jorden före syndafloden /
348

(1868) [MARC] Author: Louis Figuier Translator: Carl Hartman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Menniskans skapelse och det asiatiska vattenflödet (syndafloden).

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

organiskt lif. Vi hafva sett lifvet framträda på jorden, de första
växterna och de första djuren födas. Vi hafva sett denna
organiska skapelse beständigt förökas, utvecklas, fullkomnas i
samma mån som vi passerat de på hvarandra följande skiftena
i jordklotets historia.

Vi hafva nu hunnit till den största händelsen i denna
historia, till byggnadens kropp-ås, si par va licet componere
magnis
.

Fastlanden och hafven hade efterhand antagit de gränser
sinsemellan, som de än i dag bibehålla. Omstörtningar och
söndersprängningar i jordskorpan jemte dem åtföljande
vulkaniska utbrott egde nu mera rum endast efter långa
mellantider och förorsakade endast lokala, föga vidsträckta
skador. Atmosferen var nu mera genomskinlig. Floder och åar
runno fram mellan fredliga stränder. Den lefvande naturen
var densamma som i våra dagar. En rik växtlighet, som
omvexlade efter de nu ändtligen olika klimaten, smyckade
jorden. En mängd djur bebodde vattnen, fasta landet och
luften. Det oaktadt var skapelse verket icke ännu fullbordadt.
Det saknades ännu en varelse, som egde förmåga att fatta alla
dessa under och att beundra detta storartade verk; det
saknades en själ, som kunde lofva och prisa Skaparen.

Gud skapade menniskan.

Hvad är då menniskan?

Man skulle kunna säga, att menniskan är ett förnuftigt
och sedligt väsende; men detta vore dock icke att gifva ett
fullständigt begrepp om hennes natur. Franklin har sagt,
att menniskan är den varelse, som förstår att göra sig
verktyg! Detta är blott ett upprepande af den föregående
definitionen, med uteslutande af dess ena del. Aristoteles hade
kallat menniskan »ett samhällsdjur», ???? ????????. Linné, i
sitt Systema Naturæ, kallar menniskan vis (homo sapiens)
och tillägger efter detta artnamn de betydelsefulla orden:
Nosce te ipsum.

En nyare naturforskare, Isidore Geoffroy Saint-Hilaire,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:40:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/foresynd/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free