- Project Runeberg -  Förförarens dagbok /
36

(1919) [MARC] Author: Søren Kierkegaard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Den 12.

Nå, mitt barn, varför stannade ni inte helt lugnt
kvar i porten? Det ligger alls ingenting klandervärt
i att en ung flicka under ett regnväder går in i en
port. Det gör jag också, när jag inte har någon
paraply, ibland till och med när jag har, som nu
till exempel. För resten skall jag kunna nämna många
aktningsvärda damer, som icke hava dragit i
betänkande att göra det. Man förhåller sig helt lugn,
vänder ryggen åt gatan, på det sättet kunna de
förbigående inte ens veta, om man står stilla eller om
man håller på att gå upp i huset. Däremot är det
oförsiktigt att gömma sig bakom porten, när denna
står halvöppen, isynnerhet för följdernas skull; ty
ju mer man håller sig dold, dess obehagligare är det
att bli överraskad. Har man emellertid dolt sig, så
blir man stående helt stilla, anbefallande sig i
händerna på sin goda genius och alla änglar; vad man
framför allt aktar sig för är att titta ut — för att se
om det slutat regna. För den händelse man vill
förvissa sig om den saken, tar man ett resolut steg fram
och tittar med bekymrad min på himlen. Sticker
man däremot med ett av nyfikenhet, förlägenhet,
ängslan och osäkerhet sammansatt uttryck fram
huvudet och åter hastigt drar det tillbaka, så förstår
var barnunge denna rörelse — man kallar det att
leka kurragömma. Och jag, som alltid är med i
leken, jag skulle hålla mig tillbaka, jag skulle icke
svara, när en fråga framställdes... Tro icke, att jag
närer någon förnärmande tanke om er, ni menade
rakt ingenting med att sticka fram huvudet, det var
den oskyldigaste sak i världen. Till gengäld skall
ni å er sida inte tänka någonting fult om mig, det
kan mitt goda namn och rykte inte bära. För resten
var det ni, som började. Jag råder er att aldrig
nämna någonting om det här för någon människa;
ni har orätten på er sida. Vad var det min mening

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:40:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forfdagb/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free