- Project Runeberg -  Förförarens dagbok /
51

(1919) [MARC] Author: Søren Kierkegaard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

51

Hon har icke lärt känna världens fröjder och har
icke dess tomma övermättnad. Hon är stolt, hon
föraktar det som gläder andra unga flickor, så skall
det vara. Prakt coch bjäfs behaga henne icke på
samma sätt som andra unga flickor; hon är en smula
oppositionell, men detta är nödvändigt för en ung
flicka med hennes svärmeri. Hon lever i fantasiens
värld. Föll hon i orätta händer, så kunde det av
henne åstadkommas någonting mycket okvinnligt,
just därför att det är så mycken kvinnlighet i henne.

Den 30.

Överallt korsas våra vägar. I dag har jag mött
henne tre gånger. Jag är underrättad om varje den
minsta utflykt hon gör, när och var jag skall träffa
henne, men jag använder icke min kunskap till att
skaffa mig möten med henne, tvärtom låter jag
med den största nonchalans i världen det ena
tillfället efter det andra gå mig ur händerna. Ett möte,
som ofta kostat mig flera timmars väntan,
bortslösas som en bagatell; jag träffar henne icke, jag
endast tangerar hennes periferiska existens. Om
jag till exempel fått reda på att hon skall besöka fru
Jansen, så sammanträffar jag icke gärna med henne,
för den händelse jag icke nödvändigt behöver det i
och för anställandet av någon särskild iakttagelse;
jag föredrar att göra min visit hos fru Tansen en
stund tidigare än hon kan väntas för att så om
möjligt möta henne i dörren i det ögonblick hon
kommer och jag går eller också i trappan, då jag
helt likgiltigt skyndar förbi henne. På detta sätt
spinner jag in henne i mitt första nät. På gatan
hejdar jag henne icke, och om jag växlar en
hälsning med henne, så närmar jag mig henne dock
aldrig, utan tar alltid sikte på långt håll. Detta att
vi ideligen stöta ihop måste nog synas henne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:40:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forfdagb/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free