Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
detta frestar henne. Icke som om hon skulle vilja
älska mig, nej, där finns helt visst icke en
tillstvmmelse till dylika känslor inom henne, allra
minst gentemot mig. Men hon vill tävla med mig.
Den frestar henne den stolta oavhängigheten i
förhållandet till människorna — arabens frihet i öknen.
Mitt löje och min excentricitet neutralisera varje
slags erotisk urladdning. Hon är ganska fri gentemot
mig, och den tillbakadragenhet, som kan finnas, är
snarare intellektuell än kvinnlig. Hon är så långt
ifrån att se en älskare i mig, att vi blott förhålla
oss till varandra som två goda huvuden. Hon tar
min hand, trycker den, skrattar och visar mig en
uppmärksamhet, vari det finnes någonting rent
grekiskt. När då ironikern och hånaren har gäckat
henne tillräckligt länge, så följer jag anvisningen i
den gamla visan: riddaren breder ut sin kappa så
röd och beder skön jungfrun att sitta därpå. Men
jag utbreder emellertid ingalunda min kappa för att
med henne sitta på någon jordisk gräsmatta, utan
för att försvinna med henne genom luften på tar.kens
vingar. Kanske också, att jag icke tar henne med
utan endast själv bestiger en tanke, hälsar henne
med handen, kysser på fingret och blir osynlig för
henne... Endast i suset av det bevingade ordet
låter jag mig uppfattas och blir icke såsom Jehovah
allt mer och mer förnimbar genom rösten, utan
mindre och mindre, därför att ju mer jag talar, dess
högre upp stiger jag. Då vill hon med, hän på
dristiga tankars vingar. Dock, detta blott under
ett enda ögonblick, nästa sekund är jag åter kall
och stel.
Det finnes olika slag av kvinnlig rodnad. Först
ha vi den grova rodnaden, den rodnad, som liknar
rödkrita. Det är den romanskrivarna aldrig kunna
få nog av, när de skola skildra sina hjältinnor. Så
är det den fina rodnaden — det är andens
morgon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>