- Project Runeberg -  Förförarens dagbok /
123

(1919) [MARC] Author: Søren Kierkegaard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

123

afton! Tangenterna darra och skälva;
resonansbottnens andar resa sig i förvirring och förstå icke
varandra — varför så häftigt, min Cordelia, vartill
denna lidelsefullhet!

Hur långt skall en händelse vara oss avlägsen
1 tiden för att vi skola minnas den, hur långt för
att minnets längtan icke mer skall gripa den? De
flesta människor ha i detta avseende en gräns; vad
som ligger dem för nära i tiden, kunna de icke
minnas, vad som ligger dem för avlägset icke heller.
Jag känner ingen gräns. Vad jag upplevt i går, det
skjuter jag tillbaka tusende år i tiden och minnes
det som om det var upplevt i går.

Din Johannes.

Min Cordelia’!

En hemlighet har jag att anförtro dig, min
förtrogna. Ty vem skulle jag eljest anförtro den?
Eko? Det skulle förråda den. Stjärnorna? De äro
kalla. Människorna? De förstå den icke. Endast
dig vågade jag anförtro den, ty du förstår att gömma
den. Det finns en flicka, skönare än min. själs
dröm, renare än solens ljus, djupare än havets källor,
stoltare än örnens flykt — det finns en flicka —
o, böj ditt huvud till mitt öra och till mitt tal så att
min hemlighet kan smyga sig in däri — denna flicka
älskar jag högre än mitt liv, ty hon är mitt liv, högre
än alla mina önskningar, ty hon är min enda, högre
än alla mina tankar, ty hon är min enda, varmare
än solen älskar blomman, innerligare än sorgen det
bekymrade sinnets lönnlighet, längtansfullare än
öknens brännande sand älskar regnet — vid henne
fasthänger jag ömmare än moderns öga vid barnet,
tillitsfullare än den bedjandes själ vid Gud, mer
oupplösligt än växten vid sin rot. —

Ditt huvud blir tungt och tankfullt, det sjunker

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:40:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forfdagb/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free