- Project Runeberg -  Förförarens dagbok /
142

(1919) [MARC] Author: Søren Kierkegaard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bildar ramen, de stå gärna eller sitta omkring träden
i den stora fyrkanten framför paviljongen. De äro
sunda och friska, färgmotsättningarna äro endast en
smula för starka såväl i huden som i klädedräkten.
Innanför dessa följa flickorna från Jutland och Fyen.
De äro högresta och spänstiga, men litet för starkt
byggda och dräkten litet för orolig. Här vore mycket
för kommittén att göra. Man saknar ej heller enstaka
representanter för den bornholmska divisionen: raska
köksor, vilka emellertid ha något stolt frånstötande
i sitt väsen och icke äro goda att nalkas varken i
köket eller på Frederiksberg. Men genom kontrasten
är deras närvaro därför icke utan verkan, och jag
saknar dem ogärna här ute, ehuru jag sällan inlåter
mig med dem.

Nu följa kärntrupperna: Nybodersflickor, de äro
mindre till växten, med fylliga, svällande former,
fina i skinnet, muntra, glada, livliga, pratsamma,
litet koketta och framför allt barhuvade. Deras
klädedräkt närmar sig gärna en dams, två saker äro
emellertid att lägga märke till, att de icke begagna
schalett, utan halsduk, och icke bära hatt, utan på
sin höjd en liten lustig mössa, men helst dock gå
barhuvade. — — — Se goddag, Marie, att jag
skulle träffa er här ute! Det var längesedan jag såg
er sist. Ni är väl ännu kvar hos konferensrådet?
— ”Ja.” — Det är visst en mycket bra plats? —
”Ja.” — Men ni är så ensam här ute, ni har inte
något sällskap... ingen fästman, har han kanske
inte haft tid i dag, eller väntar ni kanske på honom?
— Huru, ni är inte förlovad? Det är ju omöjligt.
Den vackraste flicka i Köpenhamn, en flicka, som
tjänar hos konferensrådet, en flicka, som är en
prydnad och ett mönster för alla tjänstflickor, en
flicka, som förstår att styra ut sig så trevligt och
— så fint. En sådan förtjusande näsduk ni håller i
handen av finaste kammarduk... vad är det jag ser,
med broderade spetsar, den slår jag vad har kostat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:40:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forfdagb/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free