Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djur-kännedomens historia för Linnés tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
Svenfkarnas refor på trettonhundra-talet til
ntländ/ke Academier, och i fynnerhet Paris, måfle
dock flundom hembragt någon /lags kun/kap 1
Natur - läran , hämtad ur Arißotelis och Plinii
fkrifrer, och en Magifter Knut, Domherre i Lund,
fom dog år 1260, berömmes bland annat för
in-figt i Naturkunnigheten 5 men hvari denna infigt
egenteligen beftått vet man nu mera aldeles intet.
Roger Baco i England och Albertus Magntui
Tylk-land,voro utrikes denna tidens kunnigafle
Natural-hiflorici, och bägge belöntes med famtidens
til-mäle af trollkonft. Emedlertid hördes deras
föreläsningar med mycket tillopp äfven från Norden,
och bör man bland Svenfkar nämna den bekante
Pelrns de Dcicia, från Wisby, fom i fin ungdom
1266 refle til Cöln, och fiuderade trenne års tid
vid det der inrättade allmänna Nordilka
lärofätet under Albertus Magnus; men hvad han
dervid vunnit vet man intet. Förmodeligen var det
i Natur-läran mycket litet, utan fyffelfatte han
fig med helt annat, nämligen at vidlyftigt
famman-fkrifva den heligaChrißina från Humbtlens legender,
och vid mognare år, då han å nyo refle til Cöln,
at hämta hem med fig derifrån til Sverige, nio
hufvuden af de få kallade elfva tufende
Cölni-fka jungfrurs.
I.skarekonften i det trettonde och följande
århundrade, kunde ej heller bidraga til Natur-lärans
framfleg, ty utom det u/lafle qvackfalfveri,
troddes vidfkeppelfe göra nog at böta alla krämpor,
och fjukdomarnes curerande deltes emellan
helgonen, fn at St. Petronella åkallades för fråffen,
Slcpitiiis för podager, Liborius för flen, Athannßus
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
