Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djur-kännedomens historia för Linnés tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
fig i hafsbotten, och de med ytterfta fara
und-fluppit. Detta fkal ockfå händt den helige
Bren-dcmiis, men fom han hade nog magt at när han
ville låta fifkar ftiga up öfver vattnet och
lof-fjunga Herren, få mäfle han väl varit
under-kaftad mindre fara. Emedlertid torde man i
deffa berättelfer, få igenkänna de yngres om
Kraken, hvars verkelighet eller digt ännu lärer
vara nog ofäker. Om Delphinerna berättar vår
Auftor at de bära fimmande, eller ock redan döda
männifkor i land, om nämligen deffa ej ätit
Delphin-kött, ty i den händelfen måfte de lida
reprefalier och bli upflukade. Det förflår fig at
Sirener och Hafsmännifkor omtalas fom ganlka
verkeliga. Efter fjöfarandes enhälliga
vittnesbörd denna tiden, berättar Auftor vidare at
utanför Bergen i Norrige fynas ormar med manar,
af hela 200 fots längd, och 20 fots tjocklek5
hvilka fom pelare refa fig up för ikeppen, fatta
i männifkor och upfluka dem. Emedleraid kände
dock Olaus Magnus at Nordens ormar voro mindre
giftiga än Africasj likväl gjorde han fin flit at
äfven här derutaf upräkna få många möjeligt var,
och hant ända til tio arter, hvaribland äfven den
ofkyldiga Kopparormen feck et oförtjent ram.
Om ormarne vifte Au&or at de om våren
afkläda fina fkinn, men fkänker ofs deremot den
fabelaktiga berättelfen at de flundom, faft fällan,
om vintern i få flor mängd gömma fig under
björkrötter, och få upvärma deffa genom fin
andedrägt, at trädet hela vintern bär gröna löf.
Ordningen kommer nu at följa vår Autfor til
infefterna. Hans kännedom af dem kunde väl
ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
