Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
änskönt hemma. Ty hon hade alltid stått inig
så nära, att jag icke mäktat se, att hon hlott
var en skapelse af mig själf. Nu är hon död
och ligger begrafven ingenstädes och öfverallt
och jag vet ej riktigt hvar däruppe; och hennes
grafvård af sten bär som inskrift titlarna på
mina böcker...
Efter vandringar och förvillelser stod jag
cn dag återigen gent emot ett folk, men som
icke var mitt eget. Och återigen trädde mig
en kvinnobild till mötes, som nu var lika litet
en drömbild som jag själf en yngling. I den
verkliga världens fulla dagsljus går hon fram
i sin varma kroppslighet; och ur det mörker,
som hänger framför mig och som jag blickar
in i uti mina ensamma och från världen
bortvända stunder, strålar hennes anlete plötsligt
emot mig, liksom genomlyst inifrån, och på
samma gång såsom jag sett det på dagen. Del
stiger fram, står där en kort sekund och är
borta, utan att jag vet, hur det gått till. Och
när jag blickar in i detta anlele med dess af
ljus genomdruckna köttslighet — in i dessa ögon
och i dessa drag — är det mig som om jag sett
rakt in i själen hos folket själft, ur hvilket
bärarinnan framgått.
¥
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
