- Project Runeberg -  Förnamn och familjenamn med sekundär användning i nysvenskan : onomatologiska bidrag /
2

(1903) [MARC] Author: Theodor Hjelmqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förnamn - Anders

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 2 —

sin gamla osed trogen, och detta ända derhän, att
vägarna slutligen blefvo platt ofarbara.» Topelius,
Vinter-qvällar I. 2: 165 (1862).

Särskildt i många stående vändningar, som visa
spår af personifikation (jfr SAOB):

»Om Anders braskar, jul slaskar.
Om Anders slaskar, jul braskar.»

Brukas allmänt (jfr Dalin 1: 242 (1850)). — »Är
det knarkaknarka Anders, blir det sliska-slaska jul.»
Vgl. Hildebrandsson i ATS VII. 2: 53(1884). »Om
Anders braskar, Tomas (den 21 Dec.) slaskar och tvärt
om.» Sdml. Södermani. 8:115 (1895). — »Kajsa (den 25
Nov.) slaskar o Anders braskar.» Nyl. Allardt i Nyland
4: 63 (1889). — »Om Anders sko braskar, skall julesko
slaska, och tvärt om.» P. G. Vistrand i Samf. f. nord.
mus. främj. 1889, s. 13. »När Anders-skoen slaskar, skall
jule-skoen knarka [och tvärt om].» Gotl. P. A. Säve,
Åkerns sagor 29 (1891).

»När Mårten åker på släde, så rider Anders, och
tvärtom.» Dal. Hildebrandsson i ATS VII. 2: 51
(1884).

Dessa uttryck hafva motsvarigheter i tyskan (och
sannolikt i andra språk). Så t. ex. säger man i Ruppin
och omnejd: »Wäscht Katharina, d(as) h(eisst) regnet es
am 25 November, so trocknet Anders, d(as) h(eisst)
so friert es am 30 November.» K. Ed. Haase i Am
Urquell 6: 16. Jfr ordstäfvet från Nyland här ofvan. Se
äfven Wander 1: 79, 5: 759.

Såsom personnamn ingår Anders ej sällan i
stående uttryck (ofta i förbindelse med annat personnamn).
Så i talesätten: »Makalös som Anders Ers’ ko (=
saknar sin like i uselhet; A. E:s ko kunde ej stå på något
ben).» Nke enl. V. Granlund, som åberopar Djurklou
såsom hemul. »Di pigä ä lik mor An(d)ers’s’ ran(d)ugä

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamn/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free