- Project Runeberg -  Förnamn och familjenamn med sekundär användning i nysvenskan : onomatologiska bidrag /
26

(1903) [MARC] Author: Theodor Hjelmqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förnamn - David

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 26 —

»Ik will di wisén, wår Abram de Mustert målt.»
Ostfriesland. Därs. Förklaras af Eckart med
»züch-tigen».1)

Jfr: »Dir will i’s sog, wua der Barth’l ’n Moust
hoult. (Dir will ich einmal die Meinung sägen, ein Licht
aufstecken).» Ruckert, Unterfränkische Mundart 23.

Naturligtvis vill jag ej förneka, att det norska »han
ved hvor David kjøbte øllet», som jag endast känner
från Falks citerade arbete, kan bero på efterbildning af
»er weiss, wo Bartel Most holt». Emellertid synes det
också kunna ha utvecklats ur »lære en hvor David kjøbte
øllet». (Den som icke behöfver lära sig, hvar David
köpte ölet, och som följaktligen går fri för alla
tillstuk-ningar, måste ju gälla som en ganska fiffig person).

Att det just är David, som köpte ölet, beror
måhända, som Falk anmärker, därpå, att David är ett
»gam-melt navn paa degne, hvilke i ældre tider spillede en
stor rolle i gjestebud som sangere og gjøglere».

Jfr artikeln David hos Kalkar 1: 342.

I senare tid torde David uti ifrågavarande uttryck
gärna anses syfta på judakonungen. Se BPN 97 och
det där anförda exemplet från Topelius.

Det tyska: »er weiss wo Barthel Most holt»
halfö rklarats på flere skilda sätt; dock torde någon visshet
rörande detta uttrycks uppkomst ej hafva vunnits.

Hos Grimm VI: 2598 (artikeln Most) anmärkes det,
att denna fras »entstammt aus dem juden- und
gau-nerdeutsch, wo Bartel aus barzel eisen, schoberbarthel
■das brecheisen bezeichnet, most aber ist verändert aus
mos geld». Denna förklaring anföres såsom den
sannolikaste hos Borchardt-Wustmann 53 f.

’) Ofvanstående båda lågtyska uttryck ha påpekats af mig

i BPN 97.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamn/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free