Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förnamn - (Elisabet), Elise, Älsa, Lisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 3° —
Såsom senare led i ssgn
Kammar-Älsa. Skämtsam benämning på skvalleraktig
kvinna. »Altså finner man än idagh månge Apar och
Apinior och Kamar Elssor, thet är, onyttige, förwetne
och squallerachtige Qwinnor, t.hem man eliest gamble
Mödror kallar.» Reineke Fosz 402 (1621). I det
lågtyska originalet: »Apen und Apynnen und
Kamer-Ael-ken» o. s. v. Brandes’ uppl. af den protest, glossan 156.
Aelke är smekform för Adelheit, som i äldre tyska
(reformationstidens språk) begagnas typiskt såsom »der
-Name eines umherziehenden Spielweibes». Se
Wacker-nagel 157.
Att det svenska Älsa valts af öfversättaren för att
återgifva Aelke, har måhända ej blott berott på den
yttre likheten mellan de tvä namnen, utan också därpå»
att Älsa förut i svenskt hvardagsspråk begagnats i
vedernamn på skvallersjuk kvinna. Jfr att i danskan Snevre
Else brukas om »et snaksomt Fruentimmer». Se Gigas
i Dania 3: 42.
Piss-Älsa. »Piss-Alsä.» Särskildt 0111 barn, som ofta
väta ned sig Lau på Gotl. (J. Kn).
Snål-Älsa. Vgl. (Belfr.), Gbg (Bjk), Smål. (Rietz 648).
I öfre Hessens folkspråk ingår Els som senare led
i de appellativa namnen Flennels (Crecelius 336) och
Greinels (Dens. 435), som båda beteckna »ein Mädchen,
das leicht und oft weint». Det enkla Else brukas
därsammastädes i betydelsen »enfaldig kvinna».
Lisa.
Det enkla Lisa förekommer stundom såsom en
skämtsam beteckning af en flicka i barnaålder. »Du lilla
Lisa», »en liten Lisa.» Skå. (förf.).
Såsom senare led i ssgrna
Dans(e)-Lisa. Flicka, som gärna dansar. Blek. (förf.;
mindre vanl.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
