- Project Runeberg -  Förnamn och familjenamn med sekundär användning i nysvenskan : onomatologiska bidrag /
65

(1903) [MARC] Author: Theodor Hjelmqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förnamn - Jakob, Jak, Jäppe, Jåp, Jox(?), Jack

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 65 -

(Sdml. enl. G. Er. i Södermani. 4: 51 (1883)) och
Snål-Jåpas. (Västm. enl. T. Er.). Jfr äfven Snål-Job.

Jox(?)

Förekommer i betydelsen »narr». »Jobard . . ett
ord, som väl knappt återfinnes i mängden af Fransyska
lexika, men som temligen träffande kan öfversättas med
det gammalsvenska uttrycket ’Jox’.» Kullberg, Bref,
anteckningar och skizzer 2: 11 (1844). — I Sdml. användes
Jokks i betydelserna drummel, klumpig och otymplig
karl. Se G. Er. i Södermani. 2: 69 (1881).

Såsom senare led i ssgn

Dum(mer)-Jox. Dummerjöns. »Din dummerjox.»
Blanche, Bilder ur verkligheten 3: 61 (1864). »En
söddan adall domjox, sotn ente kan hålle se’ på mark’en.»
N. Boh. Torén, Småsaker 89 (1882). »Några
dum-joxar i fjerde [klassen].» Hedenstierna, Ett qvinnoöde
95 (1901). »Dummjokks» kännes från Falun, Haraker,
Sala, Västerås (se Ur Västmanlands-Dala
landsmålsförenings samlingar 3: 18).

Att Jox utgår från Jakob, är ovisst; jfr
emellertid att Jaaks i lågtyskan är en biform till Jakob(us).
Se Versuch eines bremisch-niedersächsischen Wörterbuchs
1: 684 f. (1767), där det uppgifves, att Jaaks äfven
nyttjas appellativt om en sällsam och underlig människa.1)

Jack.

Numera i Sverige uppfattadt som en sidoform till
Jakob; i engelskan, hvarifrån vi lånat det, gällande så-

’) I nysvenskt hvardagsspråk brukas åtminstone dialektiskt ett
neutrum jocks = »smörja.» »Sånt jocks!» Idström, M:lle Blanche
35 (1896). I M. Nyl. förekommer juks = lögn, prat; se Vendell i
Nyland I: 98 (1884). Efter tyskans jucks, jux, som brukas bl. a. om
något värdelöst. Jfr motsvarande ord i danskan (se Feilberg).

5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamn/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free