- Project Runeberg -  Förnamn och familjenamn med sekundär användning i nysvenskan : onomatologiska bidrag /
72

(1903) [MARC] Author: Theodor Hjelmqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förnamn - Johannes, Johan, Joga(r), Jan, Janne, Jon, John, Jöns, Jösse, Jusse, Jutte, Jödde, Juck, Jens, Hans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 72 —

»Jag pröfve, om ej storskrytaren Adolf
Tukta jag kan med en jan.»

Wirsén, Vintergrönt 237 (1890).

B) I biljard:

1) Såsom namn på den förlorande.

»Jan, som blott eger rum i en deux, carambole och
Carolina, säges den blifva, som ej får hälften af de
points, han skulle hafva för att vinna partiet.» Svensk
spelbok 314 (1847).

2) Såsom namn på förlusten (från den vinnandes.
synpunkt: vinsten). »Spelas partiet med Jan, så
beräknas enkel Jan för den, som icke hinner hälften af de
bestämda pointen, trippeljan för den som ej fått
fjerdedelen, och qvadruppeljan för den som ej får öfver
åttondelen, eller icke gjort någon boll. Enkel Jan
betalar dubbelt, trippeljan 3 och qvadruppeljan 4
gånger.» Konsten att spela (2 uppl.) 1: 15 (1846).

C) I kortspelet Jass. »Går den ene [Jass-spelaren]
ut, när den andre ej hunnit till 250, så är denne
sednare Jan och betalar partiet dubbelt.» Svensk spelbok
70 (1847).

D) I damspel: »Dam-Jan», Bellman 1: 242, 256
(c. 1772). Carlén anmärker: »Dam-Jan: i damspelet
benämningen på den spelare, som förlorar utan att hinna
till dam.»

Namnet Jan på den besegrade spelaren
härstammar från lågtyskan och holländskan, där Jan är en
vanlig namnform och stundom motsvarar vårt
(Dum-mer-)J’ons. Ursprungligen har med Jan betecknats den
spelare, som bar sig dumt och oskickligt åt. »Wer
da im Brettspiele dumm verliert, heisst Jan.»
Wacker-nagel 140. Jfr det holländska »iemand jan maaken.»
Se Stoett 259, som meddelar flere hithörande uttryck.
Jfr äfven motsv. bruk af fr. Jean.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamn/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free