Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förnamn - Johannes, Johan, Joga(r), Jan, Janne, Jon, John, Jöns, Jösse, Jusse, Jutte, Jödde, Juck, Jens, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 79 —
tämligen okvalificeradt, mycket svagt, om ens något
förklenande). »Hvad är det för en Janne?» (Ldgn). »En
del af Dramatiska teaterns koturnistöflade jannar.» Strix
1900, nr 40 s. 2. Jfr följande språkprof, där Janne dock
tyckes nyttjas afgjordt pejorativt, möjligen med syftning
på dumhet eller tafatthet: »’Det [en förut omtalad [-landskapsmålare]-] {+land-
skapsmålare]+} är visst en tråkig janne, hva’?’. . ’Om han
är en ’janne’, så är han verkligen en duktig sådan.’»
Nordensvan, Tre små romaner 111 (1894).
Nu omtalade användning utgår naturligtvis från
namnets vanlighet (särskildt bland de lägre klasserna).
Från Ögl. uppgifves af Ny, att Janne bland
»half-bildade» brukas i betydelsen »klippare, spelevink», i
Karlshamn skall det enl. Törng. förekomma (något
förklenande) — gynnare. »Det var mig en Janne.»
Någon gång såsom variant till Grill-Janne (se d.o).
»En fin och förnäm och smakfull karl är ingen janne.»
Figaro 1892, nr 11, s. 3.
I brädspelsterminologien såsom sidoform till Jan
i betydelsen 1 (se d. o.). »Bror Janne [till en
brädspe-lare, som blifvit Jan].» Hördt af förf. »Mathias . .
spelade bräde med vännen Petterson . . var på vippen att
göra honom till Janne.» Bohman, Fallfrukt 97 (1886).
Janne ingår (särskildt i Sthm) mycket lätt såsom
senare led i ssgr. Här må anföras några af de
vanligaste och mest kända:
Bond-Janne. Bondbeväring. Sthm (Bjk).
Brill-Janne. Person med glasögon. Skolslang. Upps.
Se R. Berg i Landsm. XVIII. 8: 8 (1900).
Dubbel-Janne.
1) Om en ovanligt dum person. »Han är en riktig
Dubbel-Janne.» Lund (förf.). Kanske tillfälligt.
2) Viraterm (Ai), brädspelsterm (V. Sg).
Grill-Janne. Fin-de-siècle-snobb, »dekadansfjant»,
blaserad (kvasi-)elegant. Ungt ord, ofta begagnadt i 1890-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
