Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förnamn - Niklas, Nick(e), Nicku, Nils, Nisse, Nickel - Olaf, Ola, Olle, Ol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 226 —■
Nickel.
I tyskan är (se t. ex. Wackernagel) Nickel
smek-form till Nikolaus.
Ingår såsom senare led i
Pumper-Nickel.
1) Ett slags småbröd. »I bland lyckades hon få
en pepparkaka eller en bulle eller tillochmed en hel
pumpernickel på köpet, när hon . . köpte bröd till
förmiddagskaffet.» Sländan 1898, s. 26 (finl.). Lån från
tyskan. Se om detta ords etymologi C. Wendeler i
Korr. 5: 44 ff. Jfr F. Woeste, Därs. 1: 62 f.
2) Skämtsamt namn på vattnet (Gr). Jfr
Vum-penheimer i samma betydelse.
3) Förklenande personbeteckning? Söndags-nisse
1898, nr 9, s. 14 (i pluralis). Möjligen med syftning
på Rochus Pumpernickel. Se om denne Anekdot-lexikon
2: 272 ff. (1847).
Olaf, Ola, Olle, 01.
Olof.
Namn på den 29 Juli. Dagen personifieras i det
kända uttrycket »När Erik ger ax, ger Olof kaka». Se
H. Hildebrandsson i ATS VII. 2: 43(1884). Se vidare
under Olle. Jfr Erik.
På Gotland kallas slagorna »Sankt Olofs klockor».
Se P. A. Säve, Åkerns sagor 33 (1876). Uttrycket
syftar på, att vid Olsmässetiden börjar skörden.
Genom folketymologisk omdaning (se Noreen i
Landsm. VI. 5: 24) har formen Olofssedel uppstått i
stället för orlofs-sedel. Olofssedel påträffas i Värml.
och Västm. (se Noreen, nyss cit. st.), i Boh. (se Nilén
96: »olafs-sädel»), i Skå. (se Billing i Landsm. X. 2:
210: »ölofsädel»), i Fårömålet (se Noreen i Landsm. 1 :
363), i Nyl. (se Vendell i Nyland 1: 166: »olofs-» eller
»olos-sidel») och säkerligen flerestädes. Omdaningen har
föranledts däraf, att landtmannen vid Olsmässetiden städ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
