- Project Runeberg -  Förnamn och familjenamn med sekundär användning i nysvenskan : onomatologiska bidrag /
294

(1903) [MARC] Author: Theodor Hjelmqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förnamn - (Stefanus) Staffan - Sten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 294 —

2) Om de unga männens ridt Staffansdagen1)
(se exemplen). »Staffans-skede, lusus, vel ut rectius
dicam licentia puerorum agrestium, qui in Festo S.
Stephani, eqvis vecti per villas discurrunt, et cerevisiam
in lagenis, ad hoc ipsum præparatis, mendicando
ostia-tim colligunt.» Vgl. Frondin-Forssenius, De Schedvia
Westergothiæ urbe 3 (1734). »Att ’rida Staffansske’
och sjunga Staffansvisa Annandag Jul, har förr brukats,
men förekommer numera ganska sällan.» Boh.
Holmberg, Bohusläns Historia och Beskrifning 2: 47 (1843).
»Staffans Skede kallas . . de utfarter till häst som
sednare på dagen [annandag jul] . . göras, i ändamål
att undfå förtäring.» Runa 1844, s. 122. G. Upmark i
Läsning för Folket 36: 96 (1870). »I dagbräckningen [-[annandagen]-] {+[an-
nandagen]+} samlade sig ortens hemmasöner och drängar,
sedan de på öfligt sätt kostymerat sig och häst, för
att rida Staffansskee.» S. Hal. enl. M. Ysenius i Samf.
f. nord. mus. främj. 1888, s. 17.

Vidare Staffanssjungande, Staffansvisa (se flere
exempel i det föregående) m. fl.

På folketymologisk omdaning beror väl ssgn

Staffansfrö. Delphinium Staphisagria. Diiben,
Handbok i vextrikets naturliga familjer 99 (1841). »På
somliga orter köper allmogen prustrot, staffansfrö . . på
apoteken, för att dermed utrota ohyra.» Berlin,
Läsebok i Naturläran 232 (1852).

Såsom senare led ingår Staffan i

Går-Staffan. Person som lefver i svalg och
dryckenskap. Gotl. (Lindg.). — »Gorstaffan.» Korpo i
Abo 1. Se Vendell, Östsvenska monografier 69 (1890).
Anspelning på Staffansgilletf

Sten.

Såsom första led i

Sten Matsson. Ingår i en ramsa som nyttjades,

’) Sannolikt ursprungligen en kappridt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamn/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free