- Project Runeberg -  Förnamn och familjenamn med sekundär användning i nysvenskan : onomatologiska bidrag /
345

(1903) [MARC] Author: Theodor Hjelmqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Familjenamn - I - På -arius (-darius, -marius) - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 345 –

ret; jfr emellertid dromedar och de finländska
femininbildningarna på -Dara (se ofvan s. 22).

Liksom sådana uttryck som fylax (== full person),
smilax (= smiler), kletus (Västm. enl. T. Er.: »pojke som
kletar 1. smetar»; Vänersborgstr. enl. West.: »en som
smörjer ned, om målare»), allitterationsbildningen
buller-basius (efter en gosse med detta namn1) hos Topelius,
Läsning för barn 4: 189 (1871)), allmän i Sverige och Finl., se
litteraturexempel hos Kerfstedt, Vid vägkanten 2: 108
(1883), latinisering af bullerbas,2) äro bildningarna på
-arius pseudolatinska former, som tillkommit i skämtsamt
syfte och väl i de flesta fall härröra från studentspråket.3)

II.

De sekundärt nyttjade familjenamnsbildningar som ej
falla under förut anförda kategorier, d. v. s. ej sluta på
afledningsändelse eller sammansättningsled, (uppfattade såsom)
karakteristiska för familjenamn, utgöras af substantiv,
adjektiv eller pronomina i (vanligen) oförändrad form,
alla försedda med en föregående bestämning (vanligen en
titel eller ett ord utmärkande ålder (t. ex. »unge»: »unge
Snusförnuftig»)). Endast undantagsvis förekommer den
senare beståndsdelen af uttrycket såsom verkligt familjenamn
(t. ex. Blom och Brun). Oftast är den ett
person-betecknande ord; någon gång dock ett substantiv

’) Jfr den förmodligen tillfälliga bildningen »Tant ICarbasia
[om en sträng tant]» hos T. Topelius, Familjen Himmelstjärna 42 (1892).

2) Se t. ex. T. Topelius, Sommarsjö I: 32 (1897; om bullrande

gosse).

8) Hos Warnmark, Epigrammata (1688) förekomma ganska
många skämtsamma, 1600-talets studentspråk tillhörande latiniseringar
af »makaronisk» art t. ex. Munseru/us (K 4 a), Spelcmanni (L 3 b),
Supite, spelite, dragiie, hoppite, klirtkite (L 4 a) = imperativerna supen,
spelen, dragen, hoppen, klinken), rolitcr (Därs. = roligt), Strupius
(Därs. = strupen). Se om det tyska studentspråkets motstycken och
förebilder till dessa uttryck Kluge, Deutsche Studentensprache 31 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamn/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free