- Project Runeberg -  Förnamn och familjenamn med sekundär användning i nysvenskan : onomatologiska bidrag /
367

(1903) [MARC] Author: Theodor Hjelmqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Återblick och slutanmärkningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 367 –

Andra nationalitetsbetecknande familjenamn ha fått
sin betydelse på grund af ljudlig inverkan från
närstående ord. Så Svensson — svensken, Norberg —
norrmannen. Jfr de fingerade Rusakoff — ryssen samt
Svenskelin = svensken (i satirisk användning), båda
förekommande i finländskan.

Olika yrken utmärkas stundom genom
personnamnsbildningar1). Sotaren heter Sotar-Nisse, bodbetjänten
Knapp-Janne, trängsoldaten Träng-Janne, kyparen
Smörgås-Kalle eller Smörgås-Nisse, markören Markus,
clownen Agust,2) Dumme-Petter eller Pelle-Jons, bödeln hette
fordom Mäster-Hans 1. Mäster Pär. Bakelse-Jeanna*)
är kakgummans namn, Fru Nödvändig barnmorskans.
Det i Danmark så vanliga Jens betecknar den danske
landssoldaten, engelsmännens populära Jack den
engelske sjömannen. Jfr Alfons, Artur, Henrik o. s. v. —
Anledningen till namngifningen är ofta dunkel. Stundom
har denna framkallats af ett namns vanlighet4), stundom
har någon bestämd persons namn förallmänligats, stundom,
såsom vid Markus .— markör, Bodisco = bodknodd, har
skämtsam omtydning efter ljudligt närstående ord ägt
rum. Jfr de fingerade nybildningarna Procentenhjälm —

ockrare, procentare och Bodkvist — bodherre.

* *

*



Då de vanligaste förnamnen, som just på grund af
sin vanlighet undvikas af de högre klasserna, gärna få
en viss plebejisk anstrykning, komma de stundom på
grund däraf att beteckna någon egenskap, som anses
utmärkande för plebejen (trögtänkthet, tölpighet, tafatt-

’) Stundom — se vissa bland de anförda exemplen — af
ganska ringa utbredning.

!) Utgår enligt en tradition från en clown hos Renz, som verk
ligen hette A-ugiist.

*) Möjligen — se s. 123 — ursprungligen om en gumma, som
hette Jeanna.

4) Jfr anmärkningen från Götzinger på nästa sida.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamn/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free