Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Återblick och slutanmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 38I -
Den speciella anledningen därtill, att det ena eller
det andra personnamnet valts i de olika fallen af
»för-mänskligande», är — bortsedt naturligtvis från
dagnamnen — oftast höljd i dunkel.
Stundom kan dock en orsak spåras. Så t. ex. syftar
Erik i djäfvulsnamnet Gamle-Erik på en hednisk gud,
hvars namn öfvergick till de kristnas djäfvul, Julia}) såsom
namn på uppsluppen fest beror på dansvisan »Julia, Julia
o. s. v.» Stolta-Petter — väderflöjeln vittnar om, att
Petter nyttjas om den högfärdige. Ljudlikhet med
något betydelsebärande ord har stundom åstadkommit den
nya betydelsen. Likheten med nyckel har gjort Farbror
Niklas till husnyckelns namn, tomheten personifieras med
namnet Tomas o. s. v. Mätta har på grund af likheten
med bräkningen (ma) blifvit en beteckning af faret.
Stundom ha från främmande språk stammande ord
folketymo-logiskt omdanats efter personnamn; så i Ola kolugn1) —
Eau-de-Cologne, Ville-på-sne(d) — velociped. Jfr de efter
tyskt mönster bildade Ränne-Katrina, Snälla-Katrina (—
katarr). Allitterationen har stundom spelat en roll vid
uppkomsten af de personifierande uttrycken (jfr Pelle
puff och Pitie-Petter).-)
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
