Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
B,
1.
Jagh wett well huarest then suennen han är,
Han haffuer en jungfru wthi sitt hierta såå kär,
Aff hugen och sitt sinne;
Hon är thett well werdh ibland alle quinnor.
2.
Suennen han gångar för muren att stå,
Han wiste så grant huarest then wectar han lågh,
Han ropar til honom, han badh honom medh sigh tale:
”Willen Ij thet göra, mitt hierta kundhe Ij hughsuale"!” —
3.
”Tu ridher så när tu lydher ther wppå,
”Huru iagh vthi hornet leka må,
”The foglar the siungha och frögda sigh,
”Ther dagen skall komma.”
4.
Såå stadeligh actar han til sin wen,
Iffrå alle sine hoffmen ridher han allen,
Alt til sin wen han holler ij hiertat så kär,
Han haffuer henne loffuat han ville henne aldrig vndfalla.
5.
J sengenne sattes the bådhe tu,
Then vnger suen och then sköne jungfru,
The lagho ther så lenghe,
The fructadhe att daghen skulle komma.
6.
Then wectaren begynte en wijsa och quadh,
Thet hördhe then suennen wthi lofftet lågh:
”Ij soffuen iche alt för lenghe,
”Then solen hon skijn offuer mark och gröne ængiar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
