Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fornsögur SnSrlanda. LI
(= u, ú): Jynfa 56», yp 64", yt 131" »). — Mellan -r och -vr (eller -or),
föregångna af konsonant, har skrifvaren ej rätt kunnat skilja; så har han:
gelvr 71", loffadvr 159", sigra‡>or 65", eikvrnar 721’, 738, vittvr 464’, ockvr
5516, 56", ykvr 87", svdvrs 92", lv]bvßvm 1571’, fagvrligvm 124’, fegvrd
105ls (men å samma rad äfven fegrd), 106", men utelemnar däremot flere
gånger v i oblika singularen af slägtskapsorden: fodr, systr, dottr, brodr (det
sista såsom nominativ 127e 1). — Skrifvarens oförmåga att tillämpa en
konsekvent ljudbeteckning visar sig i intet fall mera slående än med afseende på
konsonanternas enkel- och dubbelskrifning; ty där härledning och samtida
membraners skrifsätt vittna för enkelt (eller kort) konsonantljud, skrifver första
handen ofta två konsonanttecken, eller uttrycker ännu oftare fördubblingen
genom prick öfver bokstafven eller genom någon af mynderna n, b, s ’); och
ungefär lika vanligt är, att denne skrifvare använder enkelt konsonanttecken,
där dubbelt hade erfordrats. Att anföra exempel på oregelbundenheter af detta
slag skulle blifva altför vidlyftigt; sådana träffas nästan på hvarje rad och
beträffande hvarje konsonant (h, j, q, v och x likväl oberäknade); vanligast
äro de för n, t, r och k (c) — i denna ordning —, icke sällsynta för 1, p, g
och s, mindre vanliga för d (dd står aldrig för d eller d), m och i synnerhet
f, blott enstaka för b och z. — Om teckningen af särskilda konsonantljud
synes följande böra anmärkas. Mellan m och f har skrifvaren svårt att skilja;
man finner icke blott former som iamn 7240, iamningi 122*4, (iam 64s0, iams
6141 m. fi.), ’hëmds’ 123" och det om osäkerhet vittnande skrifsättet näfni
68" *), utan ock nefr (= nemr) 5719; härmed bör jämföras skeptir (= skemtir)
60" och blandningsformen ’fkept5’ 614s, 668, hvilken erinrar om fornsvenskan.
— I st. f. nn brukas nd (=nd) i ’fandhga’ 56" (jfr 65"); däremot skrifves n (väl
i betydelse af nn) för nd i ’hon’ 57", han tekinn 108", anlit 122’°, frænsemis
122*, fianmen 160". — Mynderna d och d skrifvas utan åtskillnad; men ‡»
kan dock ersätta endast den normala ortografiens d, ej dess d. — Att -t
er-sättes af -d i ställningar som annad 57", æyrad 119", vered 12149, hvad
53’är vanligt i hdss. från samma tid; men denne skrifvare brukar också
någon gång t för d: ntatr (= ritadar) 5915, et (= ed? eller skriffel för er?)
’) När i st. f. or (ór) skrifves yr (54*, 67" m. fl. ställen), så bör man väl häri se
gamma Ijadenligt utvecklade form, som är vanlig i äldre hdss.
’) Den sistnämda återgifwes här i inledningen, likasom i sagornas text, med ss,
handskriftens f däremot med s.
3) På samma rad står nefz f. nefnz.
Lunds Univ. Årsskr. Tom. XIX. h
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
