Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lxxvm
6. Cederschiöld.
fattas, och detta gäller, tyckes det, nästan hvilka bokstäfver som hälst. Af de
talrika fall, då enstaka bokstäfver saknas inuti ordet, kunna följande klasser
urskiljas: 1) i (= j) är utelemnade) i kirk(i)v 116", 127">47, tek(i)vm 154",
sk(i)ott 68", 148», sett<i)vm 155", gled(i)vm 156", vil(i)a 63", J»il(i)vrnar
119", br(i)ota 66", 106", |>r(i)v 159», vintr(i)anom 157’», sn(i)alt 68"; 2) d
saknas i haf(d)i 57", 64", 66" ", frida(d)is 67% tra(d)kt 727, fri(d)leik 105»,
s»(d)litt 149", fe(d)gvm 108", fe(d)gar 1187; 3) i några mask. och neutr.
genit. 8g. med slutartikel saknas substantivets s (z): dya(8)m8 6631’4S’48, 71", 7317,
hest(z)in8 132®, lag(s)ins 158" ’); 4) af tre på hvarandra följande konsonanter
utelemnas stundom den mellersta: sys(t)kinn 45", ef(s)ta 70", fyl(k)tv 15843,
fyl(g)dar 162", hvarjämte i fy lgd v 104" g först efteråt blifvit tillsatt öfver
raden 3). — Bland öfriga skriffel vilja vi framhålla dem, som bestå i metatesis
och hafva analogier i själfva uttalet; sådana äro: skirdv f. skridv 66", gofl f.
golf 57", fiolt f. fliott 68", sklod f. skiold 145". — Ett visst intresse hafva
annasti 15684 och samasamlig 1231, i hvilka första vokalen oriktigt blifvit gjord
lik den näst följande; vidare ’i diol’ f. i dol (dvl) 68" och ridiv f. ridv 127",
i hvilka föregående vokalen kommit att i en följande stafvelse upprepaB4),
kon-junktiven leitarfvm 578 5), samt slutligen det dunkla ’tr^a’ 65".
Andra handen är långt mindre egendomlig; dess piktur är klar och
elegant, dess bruk af förkortningstecknen företer just ingenting ovanligts), dess
ortografi är i allmänhet noggrann och följdriktig. Ett och annat drag af dess
ljudbeteckning bör här anmärkas. — Andra handen gör (i likhet med den
tredje, men i motsats till den första) ganska flitigt bruk af "aksenter" på långa
4) Jfr ofvan g för gi.
’) Jfr dyRsin(s) 64" och fostr(s) 55’, vænleikfs) 60*, tra/st(z) 64’".
’) Detta utelemnande af den mellersta bland tre konsonanter är, som bekant, grundadt
på uttal, åt minstone vårdslösare sådant. — I vår text skrifves leng(s)t 66T, hel(z)t 67",
leg(z)t 674*, ber(s)t 160" äfvensom bioda(z)t 671; men dessa ställen böra säkerligen förklaras
ur det förhållande, att t och z af förBta handen stundom skrifvas mycket lika hvarandra; jag
hade därför bort i dessa ord helt enkelt rätta t till z, liksom i ’þionaz’ 46" z rättats till t.
4) Formen tvea f. tva (tvä) 67’ har sannolikt uppkommit därigenom, att skrifvaren
först ämnat begagna nominativen (tveir).
’) I yngre språk (väl redan omkring midten af 15:de årh.) förekommer visserligen
pret. konj. akt. pl. med u i ändelserna, men vid början af 1300-talet, då A skrefs, torde inga
säkra exempel därpå vara uppvisade.
6) Anmärkningsvärdt är dock, att synes beteckna nn (n) i morgvnl 61", kom!
61", mm (ii) i fköv 137», fkð 138", 144", 160", och vidare att ’ torde betyda -vss
(vS) i p’ 76’, bloth» (genitiv) 1494»".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
