Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lxxvm
6. Cederschiöld.
hvad som säges om det 19:de) förlorat ett blad i början; ett blad saknas
för öfrigt mellan 136 och 137.
Tiden, då skinnboken (B) blifvit skrifven, plägar förläggas till omkring
år 1400; yngre synes dock den hand vara, som upptecknat slutet af El (jfr
Kölbing, Elis saga, p. IX). Efter skinnboken hafva åtskilliga afskrifter blifvit
gjorda ’); vigtigast äro de båda AM. hdss. 179 och 181, fol., hvilka skrifvits
omkring midten af 17:de årh., medan skinnboken ännu var något
fullständigare än nu *).
Beträffande ortografien i hds. 2?, eller rättare i de stycken däraf, som
ingå i denna sagosamling, skall det meet karaktäristiska här korteligen
framställas.
Aksent förekommer endast på vokalerna a och i. Ymnigast förekommer
den på i, men utgör där icke längdbeteckning, utan blott ett diakritiskt märke 3)
Aksentueradt a, eller därmed liktydigt a, brukas mera sällan, dels då denna
vokal bör vara lång, dels ock i vissa ord, där etymologien fordrar kort a
Dessa ord äro följande: mát (af matr) 17510, 176", matt 229"; gát (af geta)
177", 257", gaat 235", gaatt 224", g&t 238", g&tt 226"; sat (af sitja)
185JO, satt 179", s&t 179«% 229"; s&tt (af sannr) 221", 229", 230",
262", s&t 213", 252"; fánn (af finna) 258", fan 210", fann 215", 222",
f&nn 24548, 24613; sánligha 23286; mån (af munu) 25347; svám 22ö4’; fall
1761; ààra (af ari) 22339; ‡>&k (= fakk, ‡>ökk) 251s. — Mynden ó har
vid-sträkt användning; i regeln betecknar den ö (d. v. b. p eller 0), men står i
st. f. o (= normalt ó 4)) i vópn (ofta), vðx 209", vðn 197", ðr 233", nóttina
2273, kuómu 2664 samt i kómu (nästan alltid så skrifvet i hds.); för normalt
vó (äldre vá)4) i kónga 209", kónfang 230"; för u (eller o) i möno 201";
för au i sðrugr 182", ródu 186", bród 22 2 40, 2 24", hróstir 218", brót
251*. — Såsom man på grund af handskriftens sena affattningstid kunde vänta,
’) Till dessa hör kanske membranen AM. 589 D, 4:to; jfr Claras saga (Lund 1879)
p. IV.
a) Jfr "Versions Nordiqnes" p. 35.
*) Då i tryck pricken på i gör samma tjänst, hafva vi ansett oss kunna i v&r text
utelemna denna aksent.
4) Härmed vill jag ej hafva förnekat, att icke möjligen i dessa tillfallen ó redan öfver-
gått till o; jfr rimmen k(v)on :: son (Skikkju rímur I, 12 och Filipó rímur V, 1), von::
son (Konrads rimur II, 51). Det kunde äfven sättas i fråga, huruvida icke o och 9 (ö)
vid samma tid legat hvarandra nära i uttalet; för ett sådant antagande tala "adalhendingarna"
Fornjóts born (Konrads rímur V, 3) och gört at porti (ib. VI, 15).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
