Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXXX
G. Cederichiöld.
m. Om Magus saga jarls.
]VIagus saga jarls kalla vi den första sagan i vår samling. Namnet är
taget från slutorden i texten (4241): lýkr ‡>ar sögu Magus ’) jarls Efter en
annan redaktion, som mycket skiljer sig från den här trykta, och hvilken vi i
det följande ofta få anledning att omtala, utgafs sagan i Köpenhamn 1858 af
isländingen Gunnlaugur ‡>6rdarson under titel "Bragda-Mágus saga med
tilheyrandi ‡>áttum" (II + 180 sidd. 8:vo).
Denna saga har tilldragit sig större uppmärksamhet än de flesta andra
"riddarsagor." I sin undersökning öfver Skida rima (München 1869) har K.
Maurer anfört Magus saga såsom en af de vigtigaste källorna till detta
märkvärdiga skaldestycke. Och då sagan innehåller flere lån från þidrcks saga,
hafva de talrika skrifter, i hvilka man framstält olika meningar om den
sistnämda sagans uppkomst och utveckling, ofta berört den förra. Föremål för en
monografi blef Magus saga 1874, då F. A. Wulff utgaf "Notices sur les sagas
de Mágus et de Geirard et leurs rapports aux épopées franki ses" ’).
Därigenom att Wulff lemnade en utförlig och på franska språket affattad
redogörelse för sagans innehåll (efter den af ‡>6rdarson trykta redaktionen), blef nu
detta innehåll tillgängligt för åtskillige framstående literaturkiinnare i utlandet.
Nästa år utkoin i tidskriften Romania (pp. 474—8) en anmälan af Wulffs
arbete, författad af Gaston Paris, som därvid framstälde mången värdefull
anmärkning om sagans källor. Ungefär samtidigt skref Hermann Suchier i
Germania (för 1875, pp. 273—91) uppsatsen "Die Quellen der Mágug-saga",
hvari också ett tyskt referat af sagans innehåll fick plats. Nästa årgång af
Germania (1876) upptog tvänne afhandlingar, som hade afseende på sagan:
"Zur Mágus-saga" af Reinhold Köhler (pp. 18—27), samt "Zur älteren
romantischen Litteratur im Norden, II," af Eugène Kölbing (pp. 354—68).
’) HufvudpersonenB namn har jag i enlighet med de äldre handskrifternas bruk, stafvat
med a, icke med á (jfr ofvan p. LXXI); i yngre hdss. förekomma också skrifsätten Maus,
Mavus, Mafus.
3) I Lunds Universitets Årsskrift Tom. X, äfven särskildt utg. ss. akademisk afhandling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
