- Project Runeberg -  Fornsögur Suðrlanda /
LXXXIII

(1884) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fornsðgur Suðrlanda.

LXXXllI

spol och förtretad slagit honom i ansigtet. Bröderne fly från hofvet. Deras
fader måste såsom trogen vasall till käjsaren neka de fredlöse all hjälp och
drifver dem från sig med hårda ord. De taga sin tillflykt till en stor, öde
skog. I sin första tillflyktsort kvarstanna de några år och lemna den ej förr,
än lifsmedlen tagit slut. De äro mycket nära att råka i käjsarens händer
genom en förrädares anslag. Då bröderne fly i den täta, mörka skogen, vill
käjsaren ej skicka sitt folk efter dem; en af käjsarens män är ifrigare än han
själf att jaga de olycklige (duc Aimon, Ubbi jarl). Ett ointagligt slott är också
i båda berättelserna för en tid deras skydd mot käjsarens förföljelser och en
underbar häst, tillhörig Renaud, deras räddning under flykten. De stackars
bröderne finna en god hjälpare i sin slägting, den trollkunnige hertig Maugis
(Magus jarl)l). Genom sina öfvernaturliga konster befriar denne Renauds
bröder, när de äro käjsarens fångar a). Han uppträder som tiggare vid käjsarens
hof och undfägnas vänligt af denne. Han skaffar en annan gång käjsaren själf
i de fredlöses våld; i den franska dikten leder likväl ej, såsom i den nordiska,
denna händelse omedelbart till den försoning, som i båda slutar fäjden. Ett
fredsvilkor är, att dråparen skall blifva landsflyktig. Mot slutet af berättelsen
lemnar Renaud ifrån sig sin häst.

Till de nu anförda överensstämmelserna kan man möjligen lägga ännu
två mera osäkra. För att locka Renaud till sig och fråntaga honom hans
underbara häst anställer käjsaren vid ett tillfälle en kapplöpning; Renaud rider
dit, segrar och undkommer. En reminiscens häraf kan förekomma i sagans
framställning, huru "hinn Ilálfliti Madr" (d. v. s. Magus), anstäld i käjsarens
tjänst, förmår Rögnvald att komma till tornering/ blir besegrad, men sedan
ställer så till, att Rögnvald blir omringad af käjsarens folk. Den franska
dikten berättar i nämda episod, att Maugis färgat om både Renaud och hästen
for att göra dem oigenkännliga *); må hända är detta fröet till sagans uppgift,
att Magus målade halfva kroppen mörk, när han ville uppträda hos käjsaren
aom "hinn Hálfliti Madr."

’) Maugis är kusin till "los fils d’Aimon", Magus är gift med Amundes dotter; det är
kan hända en icke (iiifällig likhet, att den andre bundsförvandt, som den franska dikten
gifver åt Aimon’s söner, konung Yon i frasrogne, förmäler sin syster med Renaud.

’) Detta skall, enligt uppgift i liist. litt. de la France, berättas i handskriften "anc.
fonds n:o 7183"; de andra referaten säga intet därom.

’) Hästen blir härvid "pius blanc que n’est flors en esté"; huruvida man i denna vers
bör se en öfverensstämmelse med det epitet ("alhvitr"), sagan tillägger Rögnvalds häst, är
väl tvifvelaktigt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:45:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornsudr/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free