Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CXVI
G. Cederschiöld.
att upprepa detaljerna ’). I några af dessa paralleller finner man stegring (jfr
Heinzel p. 284) vara åsyftad: vid hvarje ny tornering mellan Amundasönerne
samt Ingimarr, Tosti och Magus uppträder en starkare kämpe än gången förut;
likaså i de båda schackspelsbeskrifningarna: käjsaren besegras i andra partiet
hastigare än i det första och i det tredje allra fortast 2); äfven de olika slags
"matt", han får, tyckas bli alt mer förödmjukande.
Att så ofta samma (eller nästan samma) ord användas vid paralleller,
torde väsentligen ha sin orsak däri, att denna saga, liksom de isländska
ättsagorna, så nära öfverensstämmer med den naturliga formen för muntlig
berättelse (jfr Heinzel p. 300). Detta förhållande kan äfven förklara bruket af
vissa egendomliga vändningar: sådana, hvarmed författaren angifver, att
handlingen öfvergår till annan skådeplats (andra perscmer)3), eller att en person
ej mera skall förekomma i sagan 4), eller att en handling är afslutad och att
berättelsen liksom hvilar 5). — Något som också starkt erinrar om det
muntliga framställningssättet, är det plötsliga inskjutandet af notiser, som tyckas ej
stå i sammanhang med det näst föregående och det näst efterföljande, men som
behöfvas till att förbereda och förklara en händelse, som snart skall berättas.
Sålunda inskjutes 44S"8 en notis om Snækoll och stadens belägring midt i
skildringen om Irings landstigning, och 5J 3 den upplysningen, att käjsaren
hade klenoderna med sig, strax före omtalandet af käjsarens tacksamhet mot
Iring jarl.
l) Han begagnar därvid uttryck sådana som dessa: þarf eigi þat at klifa optar 11’*,
ferr sem samt segi 15", þarf eigi at auka illa sögu þar um at . . . 15".
3) P. 5 var þat tafl langt — Bynu skemra — allskamt: p. 11 þeir tóku til at
dag-málum, enn því tafli var lokit at hådegi — var því lokit fyrir nón— var því lokit, er
skämt var af nóni.
s) NÚ skal þíir til taka, sem fyrr var fra horfit 93i (syftande till 8"); Nu verdr fra
ödruhvàru fyrr at segja 1236, motsvaradt af: Nú er at segja fra þeim brædrum 12"; Nú
er þar til måls at taka 141, 1614, 21", 2533; Nú skal þó fyrri segja frá Rögnvaldi, enn
låtum Aka hvílaz 1637, motsvarande: Nu er at segja fra Aka 1716; Nú er at tala um
keis-ara 32"; Nú er þar til at taka 39"; Skal nú þar standa fyrst um þeirra athæfi 40",
därpå redogörelse för det, som under tiden tilldragit sig på annat ställe (inledd med: Þar
er nü til måls at taka), hvarefter förf. återkommer till hufvudhandlingen med orden: Nú er
þar til at taka, er äctr v,ar fra horfit 40". — I öfversatta romantiska sagor äro dylika
öfvergångar sällsyntare och innehålla, niir de förekomma, garna uttryck af författarens
känslor (se .ofvan p. XXI).
4) Ok er hann ór sögunni (>’, 17".
"•) Er nú alt kyrt 4", 24*’, 39"; Ok er nü kyrt 26"; Er nú kyrt ok lida
hédan langar stundir 32"; Var nú kyrt um hrid 34".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
