Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pornaögur Sudrlaüda.
CVII
hvarmed kompilatorn redan på torhand sökt fästa historien om Lais-slägten
vid den om käjsar Karl, Magus och Ámundasönerne, äro ytterst svaga och
löst påsatta; de utgöras af följande notiser: Lais’ fader, konung Heinrekr i
England, är morbroder till Ámundasönerne; detta säges dock endast i förbigående
(Jíórdareon p. 143) och får ingen tillämpning (jfr längre ned om C); — Lais
och hans lärare biskop Trajanus äro med på Karls bröllop (ib. p. 137); —
Vilhjálmr Laisson blir Magus’ fosterson och lär trollkunnighet af honom (ib.
pp. 140, 143—4); — konung Heinrekr och Vilhjálmr Laisson deltaga i striden
mot Osanctrix (ib. pp. 143—7).
Platsen för hvarje särskild af dessa ‡>ættir har kompilatorn bestämt efter
händelsernas tidsföljd. Hans omsorg om kronologien visar sig i det förstav
så väl som i det sista kapitlet, i det han vill förlika sagans uppgifter med en
(historisk) fransk-tysk käjsarkrönikas (sä titnll er af æfi keisaranna er skrifadr, se
början af kap. 1); därför har han också kallat Karls fader Illödverr (Lodovikus),
ehuru han erkänner, att sagotexterna eljest förete andra namn ’).• Han har
sannolikt själf ansett sig skrifva ett stycke tysk-fransk käjsarhistoria (Hlödverr
— Karl — Elinborg — hennes barn), ehuru visserligen andra personer däri spela
vigtigare roller än käjsarfamiljens medlemmar. Idén till den kronologiska
uppställningen af det quasi-historiska stoffet torde ban ha hemtat från þidrekssagan,
ur hvilken han eljest gjort lån (se ofvan p. XCI), och hvars prolog han
efterbildat i sin epilog, där ju þidrekasagau nämnes främst som exempel på
"kát-ligar riddarasögur". Ur hans bemödande att ordna händelserna efter tidsföljden
måste vi altså förklara den för sammanhanget störande inskjutningen af
Lais-berättelsens första del: redaktören har menat, att just under den vinter, som
Lais, efter sitt första möte med Barus, tillbringar hos biskop Trajanus, skola
de båda försoningsakterna mellan Karl och Amundasönerne äfvensom Karls
bröllop hafva inträffat. Men redaktören har ej varit omtänksam nog att, då
han insköt nämda del af Lais‡>áttr (och näst förut berättelsen om Magus’
Danmarksresa) uti sitt original, lämpligen omarbeta dettas uttryck i det, som följer
strax efter interpolationen; ty då berättelsen om "den halffärgade mannens"
besök hos käjsaren börjar, heter det (1149): Nú er frá því at segja, at lida nökk-
’) Kap. 1: . . . þat segja surnar bækr, at hann had heitit Jatmundr, surnar nefna hann
Jnliano, er hann tók keisaratígn, enn mér þikkir etc. — Jag är i det närmaste viss om,
att ingen af de bevarade hdss. kallar käjsaren Juliano, och icke häller Vilhjälmr, hvilket
namn ÁM. 590 A, 4:to i detta sammanhang insätter i st. f. Juliano. — Det sista kapitlets,
tydligen från krönikan lånade uppgift: stýrtti Karl. vij. år ok .tx., dör hann var svikinn
ok ka8ta6r inn af Herbertó, har ingen motsvarighet i sagan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
