Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CXXVIH
G. Cederschiöld.
häraf erbjuder stora likheter med den tyska riddareromanen Loher und
Maller ’), hvilken visserligen är yngre än Kon, men torde grunda sig på äldre
berättelser 2). De drag i romanen, hvilka i synnerhet erinra om Kon, äro
följande. Käjsar Karls son, den ädle och tappre Loher, stadd på färd till
Konstantinopel, blit af den fege och listige hertig Ott förmådd att byta namn med
honom på ett års tid. Ott förmanas af sin fader att gifva företrädet åt Loher
och i alt göra honom till viljes. När den förmente käjsarsonen föreställes för
den grekiska prinsessan, säger hon: "Det är också en skön riddare, som jag
ser stå där bakom; han är mera välbildad än alle de andre; jag skulle gärna
vilja veta, hvem han är." Ott blir väl emottagen, Loher får slita ondt.
Prinsessan är skön och vis; hennes hjärta vänder sig till den sanne Loher. Den
grekiske käjsaren låter tillställa en tornering. Vid torneringen faller Ott i en
grop, full af smuts; då Malier, en af Lohers män, skrattar åt Ott, förtörnas
Loher. Loher utmärker sig vid torneringen, blir slutligen känd till sin
verkliga rang och äktar prinsessan. — Inom den nordiska literaturen känner jag
inga så nära motsvarande berättelser. Aflägsnare likheter eger Göngu-Hrölfs
saga: då Hrólfr och hans tjänare Vilhjálmr äro på väg till konung Erik i
Gardariki, sviker V. sin herre och nödgar honom att vid hofvet uppträda som
tjänare, medan V. själf låtsar vara herre; dock göra hjältens bedrifter honom
snart bemärkt. Vilhjálms syfte är, liksom Roberts, att vinna konungens dotter 3).
o
Åtskilliga af uppgifterna om ormlandet (i en hds. kalladt Babilon, jfr
längre ned) och färden dit äro säkerligen lånade utifrån. Särskildt
anmärkningsvärd är en af de fornryska berättelser, för hvilka A. Wesselofsky redogör
i sin uppsats "Die Sage vom babylonischen Reich" (Archiv für Slavische
Philologie, herausg. von V. Jagió, Bd II, Berlin 1877) *). I den ifrågavarande
1) Det är Professor Gaston Paius, jag har att tacka för hänvisningen till denna skrift.
J) Enligt romanens egen utsago (se K. Simrocks upplaga, Stuttgart 1868, p. 290) är
den öfversatt från latin till franska är 1405 på befallning af grefvinnan Margaretha af
Vidmont (gift med hertig Fredrik af Lothringen), och sedermera från franska till tyska år
1437 af hennes dotter Elisabeth, enkegrefvinna till Nassau och Saarbrücken.
’) I det troligen öfversatta "äfventyret" om prinsen af Galizia (IL Gering, íslendzk
æventýri, n:o LXXIX, K. Gislason, Prover n:o XVII) låter denne, för att pröfva en
prinsessas klokhet, en underordnad föreställa sin person, men röjes på sina åthäfvor och svar
Om Kon 48"—496 påminna "äfvent.yrets" ord: A ctr þeir koma á konungs fund, mælti
konungsson til félaga sinna: "Nu skal breyta várum vana: steikari skal nü fyrstr gänga ok
sitja innstr, enn ek skal sitja ýztr; hann ska] tala vitt konung várra vegna, svà sem hann
sé värr formadr."
*) Dr Reinhold Kohlek har godhetsfullt ledt min uppmärksamhet på denna artikel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
