- Project Runeberg -  Fornsögur Suðrlanda /
CLIII

(1884) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fornsögur Snðrlanda.

CLIII

förligt berättas, just där står sagan i öfverensstämmelse med äkta isländska
ätt-sagor: vi behöfva blott erinra om Nials omständliga föreskrifter till Gunnar
och den senares därmed enliga handlingssätt. Äfven ett annat slags
vidlyftighet har Kon gemensam med de rent nordiska sagorna, nämligen parallellismen
(jfr ofvan pp. Cl—II). Kon använder den i skildringen, hur hjälten tre gånger
utestänges; särskildt förberedelsen härtill (samtalet mellan konungen och
Robert) återkommer nästan i samma ordalag. Att enskilda uttryck och
vändningar af rent nordisk art förekomma, är, som vi förut (i afd. I) hafva sett, icke
något säkert bevis på nordiskt ursprung, ty äfven öfversättningarna kunna
upptaga sådana. Exempelvis vilja vi dock framhålla afslutningsorden ok er nú lokit
frá honum at segja 8226’7, de nekande uttrycken 47% 52a3"5, 59as, 6034 7 m.
fl., ordspråken 474’5 och 47J34, äfvensom reflexiouen 461’*: "hallkvæmra þikki

mér þór vera þat, er þú berr í brjósti þér, enn þat, er bann veit ok þú ätt undir bonum"»
hvilken starkt erinrar om Hávamál 8: ódælla er vid þat, | er mactr eiga skal | annars
brjóstum í (jfr också ib. 94"6)’1).

En liten utredning för sig fordrar det egendomliga förhållande, hvari Kon
står till Jarlmanns saga ok Hermanns. Den isländska texten till denna saga
är ännu icke trykt, men en svensk öfversättning utgafs af Joh. G. Liljegren i
andra bandet af "Skandinaviska fornålderns hjeltesagor" (Stockholm 1819).
Sagans öfverensstämmelser med Kon äro många och delvis mycket påfallande.
Men någon vägledning till Konradssagans källor är icke att söka här, ty en
närmare pröfning af Jarlmanns saga ok Hermanns torde ej kunna lemna annat
resultat, än att denna saga blifvit (sannolikt omkring år 1400) sammansatt af
en isländing, som varit väl bekant med Kon och velat åstadkomma ett
motstycke därtill, i det han skildrade en jarlssons (Jarlmanns) uppoffrande
trohet mot sin fosterbroder, konungssonen (Hermann). Författaren har i talrika
enskildheter gjort lån från Kon, med hvilken han dess utom sökt förbinda sin
saga genom att låta Hermann vara farfader åt Konrad J). Han har också be-

’) Mattilds nppmaning till Robert: "Sit þar, mactr!" (52") smakar mera af den
nordiska enkelbeten än af den förfinade artigbeten i tyska och franska medeltidsdikter.

a) Jfr förut p. III och här längre ned anmärkningarna om Þjalar-Jóns saga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:45:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornsudr/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free