Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CLXXVllI
G. Cederschiöld.
Jämföres nu denna saga till innehållet med de två föregående, så synas
både Mao och Kon hafva mera originalitet; B.kk upptager, säsom man ser,
nästan blott sådant stoft’, som med ringa växlingar återkommer i talrika andra
medeltidsdikter.
Större egendomlighet röjer framställningssättet. Författaren tyckes ha
varit en andlig man, ined något asketisk riktning. Så väl han själf som
personerna i lians berättelse uttala ofta sin förtröstan på Guds styrelse och nåd
(se 8747 S, 8814"17, 8!)34 % I0110, 10127, 1U64, 10G9, 1 Ii)4), understundom
förekomma böner (8837’9, 10132, 10139, 10559), korstecken (1003l i, 1005S %
1 1832) äfvensom andra yttringar af gudligt sinne (949, 99s3"6, lOO18"20, 10028,
1011B18, 10748 50, 11818"22, 1 1825"7, 11918 och de andäktiga slutreflexionerna
12319 följ.). Änglauppenbarelser skildras 10511 2S, 11051’4. Ännu tydligare
röjer sig författarens andliga stånd i hans intresse for det, som angår kyrkliga
inrättningar; flere sådana omnämnas, stundom med uttryck af mycken
vördnad; om dop talas 8965—9013 (jfr 10853 6), om äktenskap 8ö2a 3% 12!SS 7,
122s 8 9, om begrafning 10449"51, oin skriftermål 1 1 235 7, om firande af julen
9067 följ., påsken 952 följ., midsommarhögtiden 11535 folj., Assumptio Sancta’
Mariæ 12129-30, om tedeum 1133e 40, 1201, om klosterlif 98*, 9826"7, 10257;
vissa kyrkor nämnas 90M, 95ls. Om "fullständig" lärd bildning talar förf.
9046 9; han känner Hektor, Priami son, som ett ideal af ädelt sinnelag (122S5 6).
Författaren visar sig för öfrigt ganska hemmastadd i geografien, han
nämner många orter och har rätt goda begrepp om deras läge; kanske har han
själf rest mycket.
Att torf. icke varit norrman eller isländing, utan att sagan måste vara
öfversatt, håller jag för säkert. Visserligen är språket i allmänhet vårdadt
och behagligt, utan tvungna, slafviskt öfversatta uttryck, samt har genom
riklig användning af alliterationer fått en nordisk prägel (jfr afd. I af denna
inledning), men berättelseformen i öfrigt är vidt skild från nordisk sagostil; mest
påfallande i detta afseende äro de retoriskt hållna känsloutbrotten 872i"8’
<S731’2, 8748"50 och framför alla 92435 0. Också torde sagan ha undsluppit
några så genoingripande omarbetningar i nationell smak, som de, hvilka
drabbat många andra öfversatta sagor (jfr afd. I); m >llan de nu existerande
handskrifterna af sagan finner man så godt som inga större skiljaktigheter.
I sagan ingå likväl några partier, som kunna väcka misstanke om nordisk
börd, emedan deras innehåll erinrar om annat isländskt sagostoff. Konung
Henriks olycksbådande dröm, som berättas i sagans början (kap. Ill), och hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
