Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mer än ett tredjedels sekel har förflutit, sedan de första rent
vetenskapliga försöken gjordes, att med fornminnenas hjelp skingra det
mörker, som hvilade öfver Skandinaviens ur-invånare. De otaliga
fynd, som under denna tid kommit till vår kännedom, hafva icke blott
på ett lysande sätt bekräftat riktigheten af Thomsens och Nilssons
första utkast till Nordens äldsta kulturhistoria, utan äfven öppnat nya,
vidsträckta fält för vår forskning. Vi kunna nu göra oss en ganska
klar bild af de förhållanden, under hvilka vårt lands första bebyggare
lefde, och vi kunna steg för steg följa den långsamt, men säkert
fortgående utveckling, hvarigenom Sveriges invånare från att vara en hord
af vildar blifvit hvad de nu äro.
Det är sant, att ingen konungalängd, inga af skaldens sånger
prisade bragder och bragdrika namn möta oss från dessa första tider.
Men är icke kännedomen om folkets lif och odlingens framsteg mera värd
än namnen på sagolika hjeltar? Och bör man ej skänka mera tro åt de
samtida ojäfaktiga vitnesbörd, till hvilka fornforskningen nu allena
lyssnar, än till de poetiska berättelser, som under århundraden
förvarats endast i folkets minne?
Vi hafva af det föregående sett, att den nordiska fornforskningen
fick nytt lif, då man började mera allmänt inse, att de fornsaker, som
tid efter annan uppgräfvas ur jorden, och de fasta fornlemningar, som
ännu i tusental betäcka landet, icke alla tillhöra den del af hednatiden,
hvilken närmast föregick kristendomens predikande här, och om
hvilken de isländska sagorna tala. Man fann snart, att Nordens hednatid
omfattade tre stora perioder, som följt efter hvarandra i följande
ordning och som nu vanligen betecknas med följande namn:
1. Stenåldern, under hvilken Sveriges invånare lefde i fullkomlig
okunnighet om metallernas bruk och således voro tvungna att af sten,
trä, ben, horn o. dyl. förfärdiga sina redskap och vapen.
2. Bronsåldern, då vapen och eggverktyg gjordes af brons, en
blandning af koppar och tenn, men då jernet ännu var en alldeles
okänd metall.
3. Jernåldern, då jernet användes till vapen och eggverktyg, men
bronsen endast till kärl, prydnader o. dyl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
