Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en skarp knif ur en rofva eller gjord af glödgadt jern. Sedan skärper
han den på en sten. För att göra eggen riktigt fin, betjenar han sig
af ett ben. En arbetare gör på en kort stund mer än ett tjog
sådana knifvar. De hafva samma utseende som våra barberares
lancetter, men med den skilnad, att de hafva en rygg längs midten och äro
något krökta mot udden." — En annan spanior, Hernandez, gifver (år
1651) en liknande beskrifning på detta sätt att klyfva obsidian.
För tillverkning af böss- och eldstålsflintor bearbetas flintan ännu
i dag i England.l Nu begagnar man hammare af jern, men
erfarenheten har, såsom vi sett, visat, att man härvid äfven kan med
framgång använda en vanlig, af böljorna afrundad och slätslipad kiselsten.
Man har också både hos oss och i andra länder funnit sådana stenar,
hvilka tydligen varit under stenåldern använda såsom knackstenar vid
flintans bearbetande.2 För att bereda säkrare fäste för fingrarne
knackade man stundom runda
skålformiga fördjupningar i
stenen (Atl. I).3 En sådan
knacksten hittades år 1872
i en gånggrift vid
Karleby kyrka i Vestergötland.4
Äfven de af vilda folkslag
i senare tider använda
knackstenarne hafva någon gång
dylika fördjupningar.5
Då man bearbetar ett
flintblock, kunna antingen de
afslagna spånorna eller den
återstående midten vara
hufvudsaken. Det förra är händelsen vid tillverkningen af sådana knifvar
som fig. (2 och) 67 i Atlas, af pilspetsar (Atl. 59—66), af sådana
1 En utförlig beskrifning å den härvid använda methoden lemnas i Stevens’ "Flint
chips" (sid. 578) och i Evans’ "Stone implements" (sid. 13, 16); jfr
"Månadsbladet" 1872, sid. 33. Äfven i Frankrike har flintan intill senaste tid blifvit
bearbetad för samma ändamål.
2 Nilsson, "Stenåldern", fig. 100, och 2:a uppl. pl. IX fig. 11 (från Frankrike); Madsen,.
"Steenalderen", pl. 3 fig. 8 (funnen i kjökkenmöddingen vid Meilgård); Capellini,
"L’eta della pietra nella valle della Vibrata" (Bologna, 1871), pl. 3 fig. 28.
3 Kilsson, "Stenåldern", fig. 95-97; Worsaae, "Nord." Oldsager", fig. 32—-34; Madsen,
"Steenalderen", pl. 21 fig. 6-10, fig. 4 (en yxa af hård sandsten utan hål, med fem
fördjupningar, som visa att den varit ämnad till knacksten) och fig. 5 (gjord af en i
skafthålet afslagen stenyxa); Evans, "Stone implements", fig. 160, 161, 163—165,
sid. 214—218; Stevens, "Flint chips", sid. 569 (Irland). Redan i den äldsta stenålderns
grottor har man funnit dylika stenar, t. ex. i Dordogne; se "Keliquiae aquitanicae",
A pl. XXIII (jfr pl. XIII).
4 "Månadsbladet" 1873, sid. 13.
5 Nilsson, "Stenåldern" (2:a uppl.), pl. V fig. a (från Grönland) och fig. g
(Pensylvanien i Nordamerika), jfr sid. 178 och 177 not.
Montelius, Sveriges Forntid.
Fig. 15. Flintkärna med derifrån afslagna och
åter ditlagda spånor. 1/2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
