Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måerne härvid använda verktyget har vanligen ett handtag af fossilt
elfenben, böjdt i ena ändan för att ligga bättre i handen och med
en djup fåra i den andra ändan, hvari en bit renhorn, som visat
sig vara hårdare än elfenbenet, är fastbunden med våta läderremmar
eller våta senor, hvilka sitta mycket fast då de torka. Fig. 16 visar
ett sådant verktyg i Mr. Christys samling.1 "Qvarz- eller flintspånen
lägges öfver en skedbladformig fördjupning i ett trästycke och genom
tryck af renhornets spets mot spånens kant afskiljas små skärfvor än från
den ena och än från den andra sidan, till dess man fått en pil- eller
spjutspets färdig med två nästan sågtandade eggar."2
Signor Craveri, som tillbragt sexton år i Mexico, beskrifver, huru
indianerne der på ett liknande sätt göra sina pilspetsar och andra
arbeten af obsidian. "De taga en obsidianspån i venstra handen och
hålla i den högra ett litet gethorn; derpå trycka de stenen mot
hornets spets och afskilja den ena skärfvan efter den andra genom att
gifva hornet en liten rörelse från höger till venster samt upp och ned."3
I stället för att endast med handen trycka en hornspets mot
stenen användes stundom ett smalt horn eller ben, liknande en mejsel,
hvars spetsiga ända sättes mot stenen, hvarefter man med en hammare
slår på den andra ändan.
Catlin beskrifver med följande ord4 det sätt, hvarpå
Apacheeindianerne i Mexico göra sina pilspetsar af flinta: "Liksom de flesta
stammarne vester om och bland klippbergen göra de spetsarne på sina
spjut och pilar af flinta eller obsidian; och liksom de andra stammarne
bevara de som en djup hemlighet det sätt, hvarpå man härvid går
tillväga. Hvarje stam har sin verkstad ("factory"), der dessa pilar göras
och der endast vissa invigde kunna och få göra dem för hela
stammens behof. Erratiska flintblock samlas — de föras stundom mycket
långa vägar — och krossas i en mängd skärfvor med ett slags slägga,
gjord af en rund sten (hörnsten) fästad i ett handtag af en flätad vidja.
Sedan man utvalt en lämplig skärfva, sätter en arbetare sig på marken
och lägger skärfvan mot venstra handlofven, under det han med den
högra handen håller en mejsel mot det ställe, som skall huggas bort.
En medhjelpare, som sitter midt emot honom, slår på mejselns öfre
ända med en hammare af något mycket hårdt trä. På detta sätt
bortslås små flisor än från den ena än från den andra sidan af flintan, till
dess pilspetsen är färdig. Mejseln, som är omkring 6—7 tum lång och
1 tum tjock, med en rundad och två plana sidor, är gjord af tand af
spermaceti-hvalen, hvilka hvalar ofta stranda på Stilla Hafvets kuster.
1 Två dylika verktyg, äfven från eskimåerne, äro afbildade af Evans i "Stone
implements" sid. 34, 35, fig. 8 och 10.
2 Stevens, "Flint chips", sid. 81; Evans, "Stone implements", sid. 34.
3 Evans, "Stone implements", sid. 36.
4 Stevens, "Flint chips", sid. 82; Evans, "Stone implements", sid 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
