Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en dylik slipsten jemte 5 yxor och rätmejslar af flinta, 2 hålmejslar af
flinta, samt en söndrig yxa af trapp.1 — Bland lemningar efter gamla
eldstäder å Skedala egor i Snöstorps socken, Halland, har man anträffat
en liten flintyxa liggande bredvid en slipsten af samma form som
Atl. 5;2 och en dylik slipsten lär vara funnen i Tranås socken, Skåne,
"liggande jemnsides med en flintmejsel".3
Dessutom har man i grafvarne från stenåldern ofta funnit ett slags
små brynstenar af svart skiffer (Atl. 4), hvilka troligen varit burna vid
bältet och använda vid hvässandet af bennålar eller dylikt.4
Genom kännedom om de olika sätt, hvarpå flintan ännu i dag
bearbetas, och med tillhjelp af den mängd mer eller mindre fulländade
arbeten man hos oss funnit från stenåldern, få vi således, ehuru flere
tusen år sedan denna tid förflutit, en ganska liflig bild af verksamheten i
en af stenålderns verkstäder. Och om vi betrakta en väl vald serie af
t. ex. sådana flintyxor som Atl. 19 och 20, kunna vi lätt i tanken följa
arbetet från dess första början till dess fulländning. Vi se först det
groft gjorda ämnet eller "utkastet", om vi få begagna detta ord; vi se,
huru detta utkast småningom antager allt bestämdare form och genom
allt finare och finare hugg får en så jemn yta, som man genom
knackning kan åstadkomma; och vi se slutligen, huru yxan på slipstenen får
icke blott en alldeles slät, ja, ofta finpolerad yta, som vitnar om
arbetarens tålamod, utan äfven en egg, som i skärpa nästan kan täfla med
den på våra nu vanliga verktyg.
Att de i Norden funna fornsakerna från stenåldern — nästan utan
undantag — äro förfärdigade här, visas både deraf, att de flesta bland
dem äro af sådana former som äro egendomliga för Skandinavien och
här mycket allmänt förekomma, och deraf att man ofta här funnit
halffärdiga arbeten samt tydliga lemningar af de verkstäder, der flintan
bearbetats. Då de ställen, der tillverkning af stensaker i senare tider
egt rum, alltid äro betäckta med skärfvor och misslyckade arbeten, så
kan man också lätt inse, att på sådana platser, der man finner en
större mängd flintskärfvor, flintkärnor och mer eller mindre väl
knackade flintsaker från forntiden, en betydande tillverkning af flintsaker
en gång egt rum. Man har också både i andra länder5 och här i
1 "Nord. Tidskr. f. Oldkynd." 2, sid. 262—263.
2 "Hallands fornm. för:s årsskrift", sid. 146.
3 "Ant. Tidskr. f. Sv." 3, sid. 18.
* Nilsson, "Stenåldern" (2:a uppl.), sid. 81; "Hall. fornm. för:s årsskr.", sid. 73.
Bland de ställen i Europa der man funnit "verkstäder" från stenåldern kunna vi t. ex.
nämna: i Norge: Jederen (se sid. 58 här nedan). - Danmark: öarna Anholt och Hesselö
i Kattegat, Magleö i Själland, Korsör Nor, m. fl. ställen (Engelhardt "Museet for
de nord. Oldsager", Kjöbenhavn 1872, sid. 5, 6 och 62). — Belgien: Spiennes; —
England: Brandon (se sid. 57 här nedan). — Frankrike: Pressigny-le-Grand i depart.
Indre-et-Loire (Evans, "Stone implements", sid. 24). — Schweiz: Bodman vid
Bodensjön, Mooseedorff (Keller, "Pfahlbauten" 5 Ber., sid. 151; 4 Ber., sid. 26). — Italien:
i "la valle della Vibrata" på östra sluttningen af Appenninerna, och flere andra
ställen (Rosa i "Archivio per 1’anthropologia" 1, sid. 489, och Capellini, "L’eta della
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
