Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i andra delar af Sverige än Skåne, i synnerhet utmed vestra kusten
i Halland och Bohuslän, liksom äfven på Norges Sydvestra kust;1
men det torde ännu icke vara utredt, huruvida den på dessa ställen
förarbetade flintan är hemtad från den närmaste trakten, eller från
Skåne och Danmark. Denna fråga kan emellertid troligen utan
svårighet besvaras, emedan flinta från olika grufvor vanligen har
något olika färg och beskaffenhet. En noggrann och vidt omfattande
undersökning i detta hänseende af de svenska flintsakerna från
stenåldern skulle säkerligen leda till intressanta resultat i afseende på
frågan om dessa sakers härkomst, och följaktligen äfven lemna
värderika bidrag till kännedomen om stenålderns handelsförhållanden,
emedan flintan väl var ett af de vigtigaste föremålen för den tidens handel.
Ett af de i detta afseende märkligaste svenska fynd är det, som
omkring år 1830 gjordes i Vesterbotten, vid Byske elf å Bjurselets
bys egor i Skelefte socken. Vid gräfning af en brunn ungefär 500
alnar från elfven påträffade man här, å en alns djup i jorden, icke
mindre än sjuttio mejslar af flinta, hvilka stodo, med eggarne vända
nedåt, i en krets af omkring 3 fots diameter. "Några ben af
menniskor eller djur syntes icke till; deremot hittade man, vid och omkring
det ställe der mejslarne lågo, några flintflisor, men ej i den mängd som
bort finnas, i händelse mejslarne blifvit huggna på stället". Af dessa
mejslar finnas nu 23 i Statens Hist. Museum; de äro alla oslipade,
breda hålmejslar, och hafva alla samma ljusgrå färg. En af dem är
afbildad fig. 27 i Atl.2 Flintans färg och beskaffenhet samt mejslarnes
form torde höja det öfver allt tvifvel, att dessa verktyg äro arbetade i
Skåne (eller Danmark) och således förda hit derifrån. Alla mejslarne
synas hafva varit oslipade och obegagnade. Under sådana förhållanden
framställer sig lätt den frågan: kan detta fynd möjligen betraktas
såsom en del af en "handlandes förråd"?
Fyndet är så mycket mera märkligt, som det är anträffadt på ett
ställe, hvilket ligger på ett afstånd af mer än hundra svenska mil från
Skåne. I trakten af Skelefte lär man visserligen äfven hafva funnit
några andra fornsaker af flinta, men en blick på tab. B visar, huru
sällsynta dylika fornsaker för öfrigt äro icke blott i Vesterbotten utan
äfven öfver hufvud i hela Norrland och i Uppland, d. v. s. på en
sträcka af omkring sextio mil i längd,
I sammanhang med detta fynd och med det som här ofvan (föreg,
sida) nämndes om att flintsakerna i allmänhet icke torde hafva slipats på
1 Så har man flerestädes på Jederen i Stavangers amt funnit en mängd flintskärfvor
o. dyl., "alltid nära vatten, elfvar, insjöar eller hafvet och oftast på näs som bildas
af elfvar." Nicolaysen, "Norske fornlevninger", sid. 299 och 788.
2 "Ant. Tidskr. f. Sv." 3, sid. 182 och 409. De två i noten å sid. 183 omtalade
mejslarne äro väl icke funna jemte de nu omtalade; möjligen har någon förvexling
egt rum. Deremot eger Uppsala Museum tre till detta fynd hörande oslipade, breda
hålmejslar af flinta, hvilka alldeles likna dem som förvaras i St. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
