Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en kronhind, i hvilken en af benmassa nu öfvervuxen flintskärfva in
trängt.l
Men jemte pilspetsar af flinta användes säkerligen under
stenåldern äfven sådana af ben, och vi få af det följande se, att benpilar
ännu under den äldre delen af vår jernålder voro i bruk här i Norden.
Fig. 88 visar prof på ett slags i Sverige stundom funna pilspetsar
af ben, hvilka längs båda kanterna2 äro försedda med en djup fåra,
hvari tunna, skarpa flintskärfvor äro fästade med ett mörkbrunt,
harzlikt ämne. Lemningar af samma slags harz ses ofta vid bakre ändan
af benet, som dermed varit fästadt vid pilskaftet.3 Dessa spetsar
äro vanligen 6—7 tum långa; den längsta som finnes i Statens Hist.
Museum är 9,1 tum lång.4 Liknande pilar, med 5 fot långa skaft,
begagnas af grönländarne till fogeljagt på vatten; de skjutas ej med
båge, utan kastas med tillhjelp af ett "kastbräde". Professor Nilsson
anser, att de svenska benpilarne af samma slag som fig. 88 begagnats
på samma sätt och till samma ändamål; de hittas vanligen i torfmossar,
d. v. s. på ställen som fordom varit sjö. Detta kan dock bero derpå,
att arbeten af ben vanligen endast i torfmossarne bibehållit sig från
en så aflägsen tid.
Så vidt jag vet, har man ännu icke funnit någon benpil af detta
slag under sådana omständigheter, att den bestämdt visat sig tillhöra
stenåldern. I Lunds Museum förvaras deremot en sådan pil med flere
ännu qvarsittande flintskärfvor, hvilken är funnen jemte en bronsnål och
några bitar af bronsringar uti en med "ben och aska" fyld lerurna i
en grafhög å Hottarps bys egor i Harjagers h:d, Skåne.5 Vi torde
således icke ännu kunna med säkerhet afgöra, om dessa pilar redan
under stenåldern varit i bruk, eller om de endast tillhöra bronsåldern.
På Etnografiska Museet i Köpenhamn förvaras ett pillikt fiskljuster
af 3,2 fots längd, hvars främre del, återgifven här fig. 89, består af
två nära fotslånga benspetsar, som med ungefär sin halfva längd räcka
framom skaftet. Detta har baktill tre fjädrar och ett bredt rundt hak,
afsedt för en tjock bågsträng.6 Benspetsarne äro längs inre kanten
försedda med en rad tänder eller hullingar.
Sådana pilar med två spetsar användas af invånarne på
Vancouversön, vid nordvestra kusten af Nordamerika, att skjuta fisk med; till van-
1 Steenstrup, "Vid. Selsk. Oversigt" 1870, sid. III och pl. B, samt i redogörelsen för
kongressen i Köpenhamn 1869, s. 166 och pl. 7.— Se äfven Nilssons "Stenåldern",
fig. 175, 176 (en genomborrad ryggkota af en uroxe; af vapnet fanns dock intet qvar).
2 Någon gång endast utmed ena kanten; Nilsson, "Stenåldern", fig. 83.
3 Sådana benpilar ses äfven fig. 84, 85 och 159 i Nilssons "Stenåldern"; samt pl. BO
fig. 1—5 i Madsens "Steenalderen" (fig. 1 är prydd med inristade prydnader, bland
annat en groda).
4 St. M. 3408, funnen i en torfmosse i trakten af Trelleborg.
5 Lunds Museum 2881 82. Se "Bihang till Lunds veckoblad", 1851 d. BO Jan.
6 Hela instrumentet är afbildadt i Nilssons "Stenåldern’’, 2:dra uppl. pl. VI fig. A:
jfr fig. 155, 156 (Nordamerika) och pl. IX fig. 6 (Eldslandet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
