Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stenen i en vaggande, ehuru endast obetydlig rörelse, hvilket lär
frambringa ett doft ljud. Ett dylikt förhållande är äfven iakttaget vid andra
stendösar. 1
Dösarne ligga, liksom gånggrifterna, i eller på en hög.
Takstenarne äro nästan alltid, och väggstenarnes öfre del vanligen, obetäckta.
Högens fot är, eller har varit, omgifven af stenar, stundom ganska stora.
Någon gång stå stenarne i två kretsar, den ena innanför den andra. 2
Dessa högar äro antingen runda eller aflånga. I förra fallet kallar
man grafven en "runddös" (fig. 113); i senare fallet "långdös", hvilket
namn äfven plägar användas, då, såsom någon gång händer,
grafkammaren är försedd med en kort gång.
Fig. 114 visar planen af en vacker långdös, som ligger i skogen
vid Thorebo i Morlanda socken på Oroust i Bohuslän. Grafkammaren,
— "jättealtaret", såsom det i trakten kallas, — ligger något öster
Fig. 114. Plan af en "långdös" vid Tlwrebo på Oroust. Bohuslän.
om midten af en aflång jordhög, som är omgifven med 17 stenar
af 4 till 6 fots höjd; en af dem (i) är nu kullfallen. Högen synes
på några ställen vara uppgräfd, såsom vid / och vid e, der lemningar
af en till kammaren ledande gång finnas. På två andra ställen, vid g
och A, synas deremot små kullar. Takhällen (b) är afbruten vide; dess
längd är 10 fot och bredd 8 fot. En af gångens takhällar (d) finnes
qvar, ehuru rubbad från sin plats. Sjelfva kammaren a är nästan rund,
med öppning åt söder, och har 6 fots diameter vid golfvet, men
afsmalnar uppåt; dess höjd är 6 fot.3
1 "Bohuslänska fornsaker från hednatiden", sid. 26. Jfr Sjöborg, "Samlingar f.
Nordens fornälskare", I s. 98 (gånggrift i Vestergötland); Fergusson, "Rude stone
monuments", s. 347 (stendös i Frankrike).
2 "Annaler" 1838—39, s. 171; jfr 1840—41, s. 165. De franska och afrikanska
dösarne äro stundom omgifna af en tre- eller fyrdubbel stenkrets; se t. ex. Fergusson’s
"Rude stone monum." (s. 335, 400) och Norwich-kongressens förh., s. 358 pl. V-VII.
3 "Bohuslänska fornsaker från hednatiden", sid. 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
