Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väggen en smal, spetsig sten (V), som minskade öppningens bredd.
Mellan denna sten och den vestra väggen låg öfver "tröskeln", parallelt
med marken och till hälften inskjutande i grafven, en större flat häll,
hvilken utan tvifvel fordom tjenat som "dörr" (f). Tak i porten bildades
af den sydligaste af de fyra takhällarne. Utanför porten och betäckt
af samma takhall gick en gång i fortsättning af kistans längdriktning.
Gångens båda väggstenar, en på hvardera sidan, stodo dock icke i rät
linie med kistans väggar, utan redan invid kistan är gången något
smalare än denna, och bredden aftager ytterligare mot gångens mynning.
Afståndet mellan kistans södra ända och utkanten af det stenkummel,
i hvilket grafven låg, var ungefär 20 fot.
Norra rummets längd — intill den först omtalade tröskeln eller
stenmurens södra kant — var 11,5 fot, det södra rummets 9 fot; kistans
bredd vid norra ändan 4,2 fot, vid den södra 3,5 fot. Den norra
gafvelhällens höjd var 4,4 fot.
I det norra rummet voro 18 personer, deribland 3 barn, och i det
södra en äldre person och ett barn begrafna; alla liken hade utan tvifvel
varit sittande. Benen af två lik lågo till större delen emellan och
under stenarne i skiljemuren mellan de båda rummen. Dessutom fann
man i grafven en flintdolk, ett bryne af skiffer (— Atl. 4), en mängd
ben af hund, nötkreatur, häst, får och svin, samt stora klumpar af
musselskal (Unio pictorum och Unio crassus). 1
Det är anmärkningsvärdt, att takhällar endast funnos öfver kistans
södra afdelning, ehuru väggstenarne der voro vida svagare och mindre
väl valda än de i den norra. Detta förhållande söker d:r Hildebrand
förklara på det sätt, att grafven ursprungligen bestått af allenast ett rum,
det n. v. norra. Då detta blifvit fyldt med lik, hade man tillbygt ett
nytt rum. Han antager emellertid, att det förflutit någon tid mellan
den sista begrafningen i det gamla rummet och det nyas uppförande,
hvarigenom de senast insatta liken hunnit multna så mycket, att man
icke skydde att på deras ben uppföra skiljemuren. Samma orsak
föranledde äfven, att man ansåg sig kunna saklöst öfverflytta takstenarne
från den gamla grafkammaren till den nya, der de skulle gifva skydd
åt de nyss insatta liken. Den under skiljemuren mellan båda rummen
liggande tröskeln synes antyda, att den ursprungliga kistan haft sådan
’dörr" och troligen äfven sådan gång, som nu ses vid kistans södra
ända. 2
Om denna förklaring är riktig, — och det synes vara mycket som
talar derför — och om således grafven begagnats vid flere olika
tillfällen, torde det emellertid vara möjligt, att grafven ej från början
varit helt och hållet täckt af ett stort stenkummel, hvilket i så hög
grad försvårat tillträdet till honom. Härför talar väl äfven grafvens
1 Denna märkliga graf är beskrifven af d:r Hildebrand i "Ant. tidskr. f. Sv.", 3 s. 25 33.
2 "Antiqv. tidskr. f. Sv.", 3 sid. 32.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
