Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
norra kust, i Palestina och slutligen i stor mängd i Indien. l Många,
i synnerhet af dem i sistnämnda länder, skilja sig dock betydligt från
våra dösar, i det att både deras vägg- och takstenar äro tunnare, samt
mera flata och regelbundna än i Nordens dösar.
Alla här omtalade utländska grafvar af samma former som våra
stenåldersgrafvar höra dock icke till stenåldern. I många, t. ex. i de
sydfranska och afrikanska "dösarne", finner man ofta brons- och
jernsaker; och khassierne i Indien bygga ännu i dag, såsom vi sid. 118
nämnt, ett slags dösar åt sina döda.
Utom Norden finner man ej sällan i grafvar af de former, som
nu äro i fråga, figurer inristade å stenhällarne. 2 Så vidt vi veta, har
man ej funnit sådana ristningar i någon svensk graf, som med säkerhet
kan hänföras till stenåldern. Det enda undantaget skulle vara den
bekanta, år 1805 förstörda gånggriften på Axevalla hed; å en af dess
stenar lär nämligen ett likarmadt kors hafva varit inhugget. 3 Det är
möjligt, att detta kors, om det är lika gammalt som sjelfva grafven, varit
omgifvet af en nu otydlig cirkel, och således liknat ett hjul med fyra
ekrar, hvilken figur mycket ofta förekommer på Nordens äldre
fornlemningar, 4 och hvilken äfven i andra länder sedan urminnes tider
användts, stundom såsom symbol af solen. 5
Samma figur finnes äfven på ett par danska stenåldersgrafvar,
nämligen på den inre sidan af en väggsten i en gånggrift vid Ullerup nära
Thisted, på den yttre sidan af takstenen till en stendös vid Herrestrup
på Själland, och på takstenen öfver en grafkammare i en hög vid
Skomagerkroen mellan Roskilde och Holbaak. 6 På Herrestrup-dösens
1 Worsaae, "Blekingske Mindesniserker fra Hedenold" (Kphmn, 1846), s. 29;
Bertrand i ’’Revue archéologique" 1864; Bonstetten, "Essai sur les dolmens" (Geneve,
1865), med karta; Paris-kongressens förhandlingar, 1867, s. 167—222 (Frankrike,
Portugal); Norwich-kongressen, 1868, s. 194 (Algeriet), 218 (Bretagne), 240
(Indien), 351 (Aveyron, Frankrike): Bologna-kongressen, 1871, s. 211 (Nederländerna)
och 217 (Frankrike); Bmssel-kongressen, 1872, s. 406 (Afrika); "Matériaux pour 1’hist.
de rhomme’’; Engelhardt, "Om Steendysser og deres geografiske Udbredelse" i
"Arböger" 1870, s. 169; Fergusson, "Rude stone monuments", med karta; H.Hildebrand,
"De förhistoriska folken", s. 69; "Friderico-Fransisceum" (Leipzig, 1837), pl. 36, och
Lisch, "Jahrbucher", 30 s. 12 (se registret; Meklenburg); Estorff, "Heidn.
Alter-thumer", pl. 1. 2 (Hannover), m. fl. arbeten. — Dösarne kallas i Tyskland
"Hilnen-gvaber". " Rilnenbetten" eller "Riesebetten"; i England och Frankrike "dolmens" (af
det keltika danl, bord, och men, sten); i England äfven cromlechs; i Portugal "antas".
2 Se t. ex. fig. 44 och not 1 å s. 76 här ofvan; Fergusson, "Rude stone monuments",
s. 206, 207, 211, 216, 217 (Maud), 361—5 (Bretagne); "Neue Zeitschrift von dem
thuring.-sächsischen Verein herausgegeben", B. 1 h. 3, s. 52 och pl. I, II (stor
stenkista vid Merseburg; lineära sirater, de flesta rödmålade).
! "Notice d’un ancien tombeau de Vestrogothie" (s. 4), ur Malte-Brun’s "Annales des
Voyages", 27.
4 Den finnes t. ex. på två af det skånska "Kiviksmonumentets" stenar (Nilsson,
"Bronsåldern", s. 5) och på flere hällristningar (Holmberg, "(Skandinaviens hällristningar",
fig. 17, 63, 68 m. fl.)
5 Muller, "Religiöse Symboler af Stierne-, Kors- och Cirkel-Form hos Oldtidens
Kulturfolk" (Kphmn, 1864), s. 53; aftryck ur "Vidensk. Selsk:s skrifter, 5:te Raskke. hist.
og. philos. Afd., 3 Bd."
6 Finn Magnusen, "Runamo og Runerne", s. 517, 544 och pl. 7 fig. 5, 6: "Nord. Tidskr.
f. Oldk.", 1 s. 181 och 2 s. 254; "Annaler" 1842—43, s. 358, pl. X; "Årböger" 1870,
S. 182 not,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
