Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
således de äldsta nu kända grafvar i Norden. Men, om gånggrifterna
vore äldre än dösarne, synes det vara svårt att förklara, huru man med
ens kunnat uppföra så storartade grafbyggnader — så vida icke något
nytt folk vid samma tid uppträdt här. Äfven om våra stendösar skulle
hafva samma ursprung som de i Asien och Afrika, tvingas man
emellertid att tänka på något främmande inflytande i Norden under
stenåldern, vid den tid då man började bygga stendösar här.
Vi hafva hittills endast betraktat stenålderns grafbyggnader i och
för sig; nu skola vi söka redogöra för det man i dem funnit.
De i gånggrifterna, stendösarne oeh hällkistorna funna liken äro
alltid obrända, så vida de icke visat sig vara efter stenålderns slut
ditkomna. Några af dessa grafvar innehålla endast ett, lik; 1 vanligen har
man dock funnit lemningar af flere lik i samma graf. Så hade i den
bekanta Axevalla-gånggriften åtminstone 19 lik blifvit jordade, deribland
ett par barn; 2 och den fig. 124 afbildade stenkistan vid Torseke i Skåne
innehöll, såsom vi sid. 132 nämnt, 20 lik, deribland 4 barn. Ej sällan
är likens antal i en gånggrift betydligt större, såsom t. ex. i den år
1872 öppnade grafven vid Karleby kyrka i Vestergötland, der omkring
80 lik varit begrafna, 3 och i de två år 1863 undersökta gånggrifterna
i Slöta och Luttra socknar i samma trakt, der man i hvardera grafven
fann lemningar af mer än 100 lik. 4
I flere gånggrifter har man icke funnit några skelett i gången; 5 på
andra ställen hafva deremot lik blifvit jordade äfven i gången. 6
Af de i grafvarne från vår stenålder funna liken hafva några
funnits liggande utsträckta (på ryggen); andra hafva, såsom de i en
hög med hufvudet öfverst liggande benen tydligen utvisa, varit
sittande.
Äfven utom Norden har man ofta i grafvar från stenåldern funnit
sittande lik. Så hittades t. ex. i en graf i Podolien 15 sittande skelett,
hvart och ett med en stenyxa i venstra handen. 7 Från senare tider
1 "Ant. tidskr. f. Sv.", B s. 9 (stendös vid Hafäng i Skåne); "Annaler" 1844—5, s. 195,
och 1858, s. 208 (och 209), m. fl. Jfr sid. 85 här ofvan (gånggriften i Denghoog
på Slid).
2 "Göteborgs Vetensk. och Vitterh. Samhälles handlingar" (Gtbrg, 1808), s. 87 följ.
3 "Månadsbladet" 1873, s. 11.
4 "Ant. tidskr. f. Sv.", 1 s. 272, not. — I en gånggrift vid Borreby på Själland funnos
mellan 60 och 70 skelett af fullvuxna och barn, män och qvinnor; Madsen,
"Stecn-alderen", pl. 17, 18, och "Annaler" 1862, s. 346 (jfr s. 326).
5 T. ex. gånggrifterna vid Axevalla och Karleby (not. 2 och 3 här ofvan); jfr
"Annaler" 1858, s. 209 och 210 m. fl.
6 Såsom i gånggrifterna vid Luttra och Slöta ("Ant. tidskr. f. Sv.", 1 s. 260 och 270).
Jfr "Annaler" 1838—39, s. 167; 1840-41, s. 138 och 164; 1858, s. 206; 1862, s.
327 (samt ’’Arböger" 1868, s. 106; ett tvärsfor liggande skelett och vid dess sida
ett bronssrärd).
7 "Mittheilungen der anthropol. Gesellschaft in Wien", 1 sid. 126—128; jfr
Lubbock, "Pre-historic times", l:a uppl., sid. 108 (gånggrift nära West Kennet i
Wiltshire, England).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
