Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STENÅLDERNS GRAFVAR BEGAGNADE I SENARE TIDER. 145
att lemna rum åt inkräktare från en senare tid. l Troligen bör man
häri söka förklaringen deröfver, att man från stendösarne i Bohuslän ej
känner några fynd af obrända skelett och stensaker, utan endast af
lerkärl och brända ben.2
Ännu oftare än man finner den under stenåldern uppförda
grafkammaren begagnad under senare tid3, har man, i synnerhet i Danmark,
funnit grafvar från bronsåldern i den öfre eller yttre delen af den hög,
i hvilken grafkammaren ligger, 4 och hvilken hög, såsom vi sid. 117
sökt visa, troligen just med anledning af dessa nya begrafningar
erhållit sin nuvarande storlek.
Då man icke i de grafvar, som man vet tillhöra stenåldern, funnit
något skäl för det antagandet, att likbränning redan före stenålderns
slut vunnit insteg i Norden, så torde vi ej heller, åtminstone icke ännu,
hafva rätt att hänföra till stenåldern en graf, som innehåller brända
ben, endast derföre, att man jemte dessa ben ej funnit andra fornsaker
än en flintdolk eller en stenyxa. Sådana grafvar äro flerestädes
anträffade i Sverige, t. ex. vid Håkeby i Tanums s:n, Bohuslän (St. M.
5155, i ett lågt stenkummel), vid Tommarp och Fuglie i Skåne.5 Man
har så mycket större skäl att anse dessa fynd tillhöra bronsåldern, som
man icke blott vet, att verktyg och i synnerhet vapen af sten användes
långt efter stenålderns slut, och som man flere gånger funnit brända ben
och bronssaker tillsammans med fornsaker af sten under förhållanden,
som visa att de senare nedlagts samtidigt med grafvens öfriga innehåll.6
Vid likens sida lades under stenåldern vanligen några vapen,
redskap eller prydnader. Ofta finner man äfven i grafvar från denna
tid lerkärl, hvilka nu endast innehålla jord; möjligen hafva de en gång
innehållit födoämnen, som den döde ansågs kunna behöfva för lifvets
fortsättning på andra sidan grafven.
Antalet af de saker som gåfvos åt den döde var emellertid mycket
olika. Under det att man stundom i en gånggrift, som innehållit
omkring hundra lik, ej finner mer än några få spånor (knifvar) och
skärfvor af flinta eller ett par bernstensperlor, 7 kan man i en annan graf,
der ett enda lik blifvit jordadt, påträffa en stor mängd stensaker. Så
har man t. ex. i den 16 fot långa kammaren i en långdös vid Folieslöv
1 "Årböger" 1871, s. 20 (brända ben och bronssaker i en stendös på Sjaelland).
2 Förf:s "Bohuslänska fornsaker från hednatiden", sid. 15.
3 Någon gång finner man äfven obrända lik och bronssaker öfverst i en gånggrift
eller i gången till en sådan; se sid. 91 och 141 här ofvan.
4 "Mindst hveranden af alle de Gravhöje, der döekke en Dysse eller ett större
Kaminer fra Steenalderen, indeholder tillige Begravelser fra den fölgende Periode";
Zinck i "Årböger" 1871, s. 27. — Äfven i utkanten af långdösarnes jordhögar
träffar man nåe:on gång ett grafkärl från brons- eller jernåldern: se t. ex. "Annaler"
1844-45, s. 200.
5 Bruzelius, "Sv. fornlemningar", 2 s. 6 och 7; jfr äfven s. 94 här ofvan samt (dansk)
"Ant. tidskr." 1846, s. 18," och "Årböger" 1868. s. 101.
6 T. ex. "Annaler" 1848, s. 336, och Köpenh. Museum 11659, 11698, (12076), 14924, m. m.
7 "Ant. tidskr. f. Sv.", 1 s. 270 (Slöta i Vestergötland).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
