Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S. Erik och hans reliker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade Sverker den gamle lika goda, troligen bättre
anspråk på en dylik helgongloria. Han hade nämligen
blifvit mördad, då han skulle begifva sig i julottan,
och på detta faktum kunde ju byggas lika mycket som
därpå, att Erik på Kristi himmelsfärdsdag blifvit
öfverfallen, medan han åhörde mässan. Sverkers många
kloster- och kyrkoanläggningar, som äro historiska fakta,
tyda också på, att han varit en mycket bigott man, under
det att den enda, mera personliga notis, som vi utom
legenden hafva om Erik, snarast tyder på motsatsen.
Notisen förekommer i en berättelse om Vidtsköfle
klosters grundläggning. Handskriften är visserligen först
från början af 1500-talet, men själfva berättelsen är
tydligen gammal och pålitlig. Enligt denna hade konung
Sverker och hans gemål grundat två
cistercienserkloster, det ena i Alvastra i Östergötland, det andra på
Lurön i Västergötland. Det senare flyttades emellertid
strax efteråt till Varnhem, dit en rik kvinna vid namn
Sigrid inbjudit munkarna. Men efter Sigrids död
utsattes de för en stor förföljelse af konung Eriks
drottning Kristina, i följd hvaraf de 1158 flyttade till
Danmark. När emellertid konung Erik och hans gemål
blifvit mildare stämda, vände de tillbaka och
återuppbygde Varnhem.
Med Eriks i legenden så beprisade kyrklighet var
det i värkligheten kanske icke så alldeles helt bestäldt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
