Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala på 1640-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
universitetets carcer, som i hvarje fall — vare sig det
då var nybygdt eller inrymdt i ett äldre hus — låg på
Gustavianums tomt strax bredvid
kommunitetsbyggnaden, som då (sedan 1638) upplåtits till tryckeri.
Rättegången i fråga rörde ett dråp, som en
fransman, Niclas Ferviot, begått. Han häktades och sattes
i universitetets carcer, men rymde, och denna rymning
blottar högst märkvärdiga förhållanden. Såsom det
framgår af förhöret, hade fången mycket ovanliga
friheter. Om dagarna var han ute på
kommunitetsgården, där han spelade boll och käglor med
boktryckargesällerna, och när han ledsnat på detta, gick han in i
tryckeriet och satte sig vid kasten, där hans
nyförvärfvade vänner lärde honom den ädla boktryckarkonsten.
När detta blef tråkigt, spelade han kort antingen i
tryckeriet eller i fängelset. Någon fångvaktare tyckes ej
hafva funnits om dagarna, men vaktmästaren läste till
fängelset — dock utan att taga nyckeln med sig,
emedan detta befanns obekvämt, enär flere förnämlige
personer plägade komma och hälsa på fången. För att
då icke nödgas gå från sin bostad för att släppa in dem,
lämnade vaktmästaren in nyckeln på tryckeriet, så att
gesällerna där vid behof kunde öppna för de besökande.
Och af denna rätt begagnade de sig på det sätt, som
nyss angifvits.
Kvällen, innan rymningen skedde, hade fången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
