Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala på 1640-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äldre studenter, brodern Jacob Liljehöök, Peder Sparre
och andra. Efter en stund gingo de in till en kamrat,
den femtonårige Kristian Strömfelt, som bodde i ett
rum bredvid och hos hvilken de började leka med de
bössor och värjor, som där hängde på väggen. Lille
Johan Liljehöök tog då en pistol och riktade mot
Strömfelt och Strömfelt ett gevär, med hvilket han siktade
på Liljehöök. Olyckligtvis var geväret laddadt, skottet
brann af, den lille träffades och afled stax därefter.
Detta var således ett klart vådadråp och skulle väl
icke häller hafva väckt någon större uppmärksamhet, om
icke både dråparen och den dräpte varit adelsmän. Men
nu blef denna händelse en ytterst viktig sak, som
under mer än ett år sysselsatte konsistorium. Att sätta
Strömfelt i carcer kom ej i fråga, utan såsom
adelsman fick han arrest på sitt eget rum, men egendomligt
nog måste Strömfelts absolut oskyldige dräng däremot
krypa in i det akademiska fängelset enligt en
rättskipning, som bär ett mycket starkt släkttycke med den,
som Kellgren förevigat i sin dikt »Smeden och
Bagaren». Ty något annat kunde man svårligen förebrå
drängen, än att han var ägare till den bössa, med
hvilken Strömfelt vådasköt Liljehöök.
Emellertid insattes drängen, som hette Folker, i
carcer. Men här gjorde han som fransosen — han rymde,
och hans rymning visar, att man icke blifvit vidare vis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
